Sida 89
Häfte 8 – 26 februari 1921
I
VECKOUPPLAGAN, HAFT. 8
89
26 FEBR. 1921
telefoner. Det var på dessa avdelningar som det mycket omtalade multipelsystemet för samtidig telefonering mellan fyra till sex eller ännu flera stationer på samma linje, det s. k. »färgade kopplingssystemet» utarbetades.
T. A. Edison Laboratory, Orange, N. J.
Edison’s laboratorier ha så ofta beskrivits, att här endast några detaljer från ett personligt besök med anledning av ett rekommendationsbrev från hans gamle vän Mr. VV. S. Andrews, må anföras. De omfatta åtta eller nio byggnader av tre- och fyravåningshus avsedda för olika ändamål, varvid dock är att märka, att industriell tillverkning i stor skala bedrives i flera av dem.
I fig. 7 visas avdelningen för kemi, exteriör; Edison’s arbete på senare tid lutar mer och mer åt kemiens område, vilken vetenskap för honom äger minst lika mycket intresse som förut elektrotekniken. Den namnkunnige mannens enkla och personligt vinnande väsen gör på den
l
jbesökande, som överhuvudtaget får disponera några timmar I av hans dyrbara tid ett oförgätligt intryck. Så t. e. inbjöd nan mig att taga plats i en bekväm stol i akustiska ’ avdelningen, och en jättestor apparat sattes sedan i gång, 'Om på ett utomordentligt rent och naturligt sätt återgav ;n hel rad av våra vackraste svenska folkvisor etc., in- ;jungna av en svensk kör vid något tillfälle. Den gamle nannen blinkade därvid skälmskt med ögat samt frågade: ‘do you know that?”
Hans metod för mångfaldigandet av fonografrecords var »eundransvärd; originalet inspelades i en mjuk, ömtålig ‘nassa, som ej tålde ett direkt återgivande. Denna cylinder nsattes mellan två guldplåtar i en glasklocka under vakuum, lögspänd ström påsläpptes till guldbladen, och efter ett par immar var rullen överdragen med ett tunt lager av guld (s. k. ,Kathodzerstäubung“), som inträngt i de finaste intryck i axmasssan. Härpå utfälldes sedan galvaniskt nickel, som örstärktes med ett c:a 5 mm tjockt kopparlager. Sedan fylldes i den ihåliga cylindern flytande kolsyra, varvid
vaxoriginalet sammandrogs och kunde lyftas ut ur metallmatrisen i oskadat skick. I metallnegativet ifylldes sedan ny massa av hårdare konsistens, som lämpade sig för återgivningsstiftet, kolsyra igöts på nytt, och »recordet» var färdigt att utgå i marknaden. Medelst maskinella anordningar utfördes mångfaldigandet av kvinnliga arbetare, så att ett hundratal avgjutningar per timme framställdes, som sedan gingo i marknaden under namnet “Edison Gold Moulded Records”; dessa torde dock numera vara till stor del utträngda av de bekanta grammofonplattorna.
I fig. 8 visas en reproduktion av ett blad ur Edison’s notisbok från 1871, som i sig själv är av ett visst historiskt intresse. Det visar hans första anteckningar över experimenten med den första fonografen, som tillkom genom observerandet av vissa fenomen, iakttagna vid ett försök i helt annat syfte, som av någon anledning företagits. Inskriften lyder: »Just tried experiment witha diaphragm having an embossing point and held against paraffine paper moving rapidly. The speaking vibrations are indented nicely and there is no doubt I shall be able to start up and reproduce automatically at any future time the human voice perfectly».
Här kan nämnas, att Edison har i sin tjänst en »dubbelgångare», en äldre man (mr W. H. Meadowcroft), som varit i hans tjänst sedan många år tillbaka och under tiden till sitt yttre antagit en förbluffande likhet med sin mästare, så att det först vid närmare betraktande är möjligt att skilja dem åt. Denne man, som är älskvärdheten själv, får ofta taga emot besökande, då Edison själv är upptagen, och många äro de, som trott sig angenämt underhållna av Edison, då det i själva verket var hans dubbelgångare. Detta faktum förklarades mig under humoristiskt småleende av Edison i dubbelgångarens närvaro.
Edison’s tekniska insats under kriget lär ha varit betydande, alldeles frånsett de fantastiska vidunderligheter, som i tidningarna varit synliga. Han är dock nu en gammal man, som redan gjort sin livsgärning. (Forts.)
GRUNDDRAGEN AV DET SVENSKA TEKNISKA UNDERVISNINGSVÄSENDETS
HISTORIA.
Av Rudolf Anderberg.
(Forts. fr. sid. 82.)
Tiden 1850 — 1872.
I sitt utlåtande* 1 framhåller Wallmark, att Sveriges indutri, som visserligen gått framåt, ingalunda hållit jämna teg med de flesta andra industriella nationers. Orsaken ärtill kan bland annat sökas i den omständigheten, att
Sveriges tekniska undervisningsväsen vid denna tid stod på tt relativt lågt stadium. En tanke, som hade funnit förepråkare i direktionen för Slöjdföreningens skola i Stockolm, att all lägre teknisk undervisning borde inrättas för em, som redan inträdt i lära eller voro ute i det praktiska vet, fann han synnerligen felaktig. Det var visserligen ödv ndigt att inrätta söndags- och aftonskolor för gesäller ch lärlingar, men man borde därför ej glömma bort att örja för, att ungdomen skulle kunna inhämta teknisk elelentarbildning vid en tidpunkt, då de slutade den vanliga kolan, men ännu ej hade uppnått den ålder, som lämpade
1 Wallmark, L. J.: Om techniska elementar-skolors inrättande i venge. Officielt utlåtande. Sthlm. 1851.
I
M
sig för utträde i det praktiska livet. Staten borde därför i främsta rummet inrätta tekniska elementarskolor, icke bara som övergångsskolor till högre tekniska läroverk, utan som fullständiga läroverk för lägre teknisk bildning.
I landet borde då, enligt Wallmarks plan, finnas: Tekniska instiut för dem, som ville förskaffa sig högre mått av tekniska insikter. Tekniska elementarskolor för dem, som måste nöja sig med en lägre grad av teknisk bildning, och söndags- och aftonskolor för dem, vilkas uppfostran blivit försummad och vilkas undervisning icke på annat sätt kunde verkställas, än att lediga stunder mellan arbetstimmarna användes för inhämtandet av åtminstone de allra nödvändigaste kunskaper.
Det är huvudsakligen tyska skolsystem, som här fått tjäna som förebilder för det Wallmarkska förslaget. En nyhet för vårt land är förslaget om inrättandet av tekniska elementarskolor, som icke bara skulle vara övergångsskolor, utan skulle hava till huvuduppgift att bibringa en avslutad kurs
a
Källa: Internet Archive ·
