Teknisk tidskrift 1921

TEKNISK TIDSKRIFT

VECKOUPPLAGAN

24 SEPTEMBER 1921 Redaktör: HJALMAR ANÉR 51 ÅRG. HAFT. 38

INNEHÅLL: 1919 års förslag till gruvlag, inledningsanförande av disponent Tord Magnuson. — Nils Kjellberg f. — Ekonomisk översikt. — Tekniska föreningar. — Notiser. — Litteraturförteckning. — Sammanträden.

Sammanträden inom Svenska Teknologföreningen :

AVDELNINGEN FÖR VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST, måndagen den 26 september 1921 kl. 7,30 e. m JUSTERING AV PROTOKOLL, onsdagen den 5 oktober 1921 kl. 7,30 e. m. Program å sid. 396.

Centraltryckeriet Stockholm i97i

1919 ÅRS FÖRSLAG TILL GRUVLAG.

Inledningsanförande.1

*Av disponent Tord Magnuson.

T nnan jag övergår till föredragning av det förslag till JL utlåtande Sv. Teknologföreningens kommitterade avgivit över Kungl. Gruvlagstiftningskommitténs betänkande av den 20 juni 1919, beder jag att i korthet få förutskicka några data rörande de senare årens lagstiftning å gruvhandteringens område.

Vår nu gällande gruvstadga förskriver sig som bekant från år 1884, men redan 1889 erhöll den ett betydelsefullt tillägg rörande inmutning å kronojord, enligt vilket inmutaren skulle vara underkastad eventuellt förändrade bestämmelser om rätt för kronan att tillgodonjuta jordägarandel å odisponerad kronojord. Samtidigt förbjöds tills vidare anvisande av utmål för dylika inmutningar. De kända missförhållanden, som härav föranleddes särskilt i Norrbotten, beroende på att utmål ej fick läggas under 12 års tid eller från 19/8 1889 till 1/12 1901, vilket naturligtvis hindrade vederbörande inmutare från att börja verklig och planmässig gruvdrift, hava med orätt tillskrivits gruvstadgan, då felet likväl i själva verket berodde på det olämpliga förbudsförfarandet från riksdagens sida.

Förslag till ändring av gruvstadgan i fråga om kronans jordägarandel framlades vid riksdagen 1894, men förkastades av Kungl. Maj:t på grund av anmärkningar från högj sta domstolen. Samma öde rönte ävenledes ett vid 1898 1 års riksdag framlagt förslag.

Är 1899 löstes äntligen det 10-åriga provisoriet genom ändrade lagbestämmelser rörande kronans rätt att begagna jordägarandelen å odisponerad kronojord för att dock redan 1902 efterföljas av en provisorisk lag, som förbjöd inmutning ä odisponerad kronojord i Norrbottens län, vilken lag år 1907 utvidgades att gälla även för Västerbottens och Jämtlands län, och detta förbud har genom årligen återkommande riksdagsbeslut blivit permanent tills dato.

Åren 1909 och 1910 framlades för riksdagen ånyo förslag till bestämmelser om gruvdrift på odisponerad kronojord. Förslagen, som huvudsakligen voro grundade på koncessionssystemet, vunno dock ej riksdagens bifall.

Ar 1916 tillsattes den kungl. kommitté, vars förslag till gruvlag förelegat färdigt sedan 1919. Förslaget har dock

1 Vid diskussionsmöte inom avd. för kemi och bergsvetenskap | den 31 maj 1921.

synbarligen ej varit nog radikalt i socialistisk riktning, varför en ny kungl. gruvlagskommitté förlidet år tillsattes, och det är med anledning därav som utlåtande nu begärts över 1919 års kommittébetänkande från åtskilliga håll såsom Järnkontoret, Ingenjörsakademien och Sv. Teknologföreningen.

I detta sitt betänkande yttrar 1916 års kommitté inledningsvis följande, angivande riktlinjerna för dess uppdrag:

»Utgångspunkt för kommitténs arbete hava varit de förslag angående mineralfyndigheters tillgodogörande å viss kronojord, vilka framlades för riksdagen åren 1909 och 1910. Enligt de riktlinjer för kommitténs verksamhet, vilka i samband med dess tillsättande utstakades av dåvarande chefen för justitiedepartementet B. Hasselrot, skulle nämligen kommittén i första rummet företaga en förnyad allsidig saklig granskning av ifrågavarande förslag, ävensom en omarbetning av desamma i vissa av riksdagen angivna riktningar. I samband därmed skulle kommittén emellertid jämväl företaga en revision av gruvstadgans bestämmelser i syfte att, utan rubbande av de grunder, på vilka stadgan vilar, bringa samma bestämmelser i närmaste möjliga överensstämmelse med de stadganden, som komma att upptagas i de omarbetade förslagen angående fyndigheter å kronojord, samt i övrigt få till stånd de ändringar i gruvstadgans bestämmelser, som kunde finnas av behovet påkallade.

Kommittén har med anledning härav fattat sitt uppdrag så, att kommittén vid sitt arbete för en allmän revision av gruvstadgan är bunden av inmutningsrättens bibehållande i dess nuvarande gestaltning, under det att kommittén vid utarbetandet av särskilda bestämmelser för tillgodogörandet av mineralfyndigheter å kronojord är obunden av system, därvid kommittén i första hand har att taga hänsyn till önskvärdheten av att de fördelar bibehållas, som kunde vinnas genom 1909 och 1910 års förslag.

Ehuru kommitténs uppdrag sålunda i fråga om lagstiftningens principer är begränsat, så vidt angår enskild jord, anser sig dock kommittén böra från början uttala sin allmänna ståndpunkt till den aktuella och omstridda frågan om inmutningsrätt eller koncessionssystem. Det bör då till en början erinras, att frågan om inmutningsrätt eller koncessionssystem är ett praktiskt problem, nämligen an-