Teknisk tidskrift 1921

TEKNISK TIDSKRIFT

VECKOUPPLAGAN

18 MARS 1921

Redaktör: HJALMAR ANÉR

51 ÅRG. HAFT. 11

■

INNEIIALL: Svenskt motorbränsle. — Grunddragen av det svenska tekniska undervisningsväsendets historia, av Rudolf Anderberg. —

Ekonomisk översikt. — Tekniska föreningar. — Notiser. — Litteraturförteckning. — Sammanträden.

Sammanträden inom Svenska Teknologföreningen :

AVDELNINGEN FÖR HUSBYGGNADSKONST, måndagen den 21 mars 1921 kl. 7,45 e m. Program å sid 136 AVDELNINGEN FÖR MEKANIK, tisdagen den 22 mars 1921 kl. 7,30 e. m. precis.

AVDELNINGEN FÖR VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST, torsdagen den 31 mars 1921 kl. 7,30 e. m.

Centi altryckeriet

Stockholm 1921

SVENSKT MOTORBRÄNSLE.1

Direktör Hugo VVallins inledningsanförande.

"A X ed motorbränsle avser jag nu sådana mera lättflyki. \ X tiga bränslen, vilka kunna användas för samma ända- . mål som bensin.

Finnes då någon anledning att söka efter andra bränslen for våra motorer? — Bensinen är ju bra!

Krigsåren hava lärt oss, att även om ingen direkt bensinbrist förefinnes i världen, kunna vi i alla fall bliva ställda utan denna viktiga vara — kanske just därför, att »de stora» makterna strida om tillträdet till just dessa jordens naturtillgångar — oljekällorna. Just denna strid om kända oljefält samt det intensiva sökandet efter nya visar, att en brist befaras. Ett annat tecken på att det börjar bliva ondt om bensin är dess försämrade kvalitet 1910 eg. v. = 0,68, nu 0,72 — o,7s, fotogen == 0,788). Enligt en artikel av hr Allen Sinsheimer i Automotive Industries sept. 1918 beräknades, att oljelagren i U. S. A. skulle under jord hålla 1 113 mill. m3 råolja. Då produktionen 1917 var 55 650 000 m3, skulle oljelagren utan produktionsökning räcka till 1937, med normal ökning j till 1932. U. S. A. har hittills producerat 66 % av världsj >roduktionen. Finnes någon grund för dessa beräkningar, 1 synes det vara väl behövligt, att nya och rika fält upptäckas. En avsevärd tid torde emellertid behövas för fältens ordningställande och rörledningars byggande. Detta torde iven draga så pass höga kostnader, att oljeprisen nog ramdeles komma att ställa sig rätt höga, även om tillgången ej skulle bliva så knapp som många anse.

Om vi skola söka göra oss en föreställning om konsumtionen och dess behov, kunna kanske några siffror från U. 3. A., som konsumerar 68 °G av världsproduktionen, vara tv intresse. I U. S. A. ökade automobilernas antal under 1919 — 1920 från 6 225 000 till 7 602 000 eller på ett j ir med 1 377 000 st. eller 22 %. Man får ej föreställa -ig att, även om nu under depressionsperioden ökningen , ij är lika hastig, den helt avstannat, ty skulle i hela U. S. A. innas proportionsvis lika många biler som i lowa, där 'törsta antalet för närvarande finnes, skulle antalet uppgå ill icke mindre än 17 500000 st.

Här i Sverige går utvecklingen också mycket hastigt. - nder 1920 importerades för 70 000 000 kr. automobiler

1 Diskussion vid Svenska Teknologföreningens allmänna sammankomst den 16 februari 1921.

och 30 000 000 kr. bensin. Bensinförbrukningen var 1914 18 mill. kg, 1919 24 mill. kg och 1920 cirka 44 mill. kg. Motorer för landtbruk m. m. komma även allt mer

O

i bruk.

Om man tänker på att U. S. A. konsumerar 68 % av världsproduktionen, under det att dess folkmängd blott utgör 1/6 (17 %) av världens civiliserade befolkning, kan man förstå, vilken kolossal konsumtion skall uppstå, när motorer en gång bliva kända och använda av alla folk. Det ser därför ut, som om världen skulle bliva ställd inför bensinbrist åtminstone periodvis.

Detta har man även insett i många länder. Sålunda har i England en kommitté arbetat mycket energiskt för att utreda frågan om användande av sprit som motorbränsle samt möjligheten att tillverka sprit såväl i England som i dess kolonier. Till och med i Amerika hava möjligheterna att framställa olja ur skifter varit föremål för undersökning.

De flesta nu brukliga motorer äro byggda för bensin. Hurudant skulle då förhållandet bliva, om man övergår till ett annat bränsle, t. e. sprit, som har ett avsevärdt lägre bränslevärde än bensin? Bensinmotorn kan efter mindre förändringar mycket väl drivas med sprit, dock bör spriten tillsättas med något bensol eller annat lättflyktigt ämne, som underlättar tändningen vid kall motor. Åtgången blir emellertid 25 — 50 % större på grund av det lägre bränslevärdet. En bensinmotor har emellertid ett kompressionsförhållande 1 .-4,5 max. på grund av bensinens självantändning vid högre kompression. Spriten tål dock en kompression 1:7 å 1:9, vilket i hög grad förhöjer motorns effekt, så att åtgången praktiskt taget blir densamma. Man har sålunda möjlighet att rätta motorns konstruktion efter det bränsle, som användes, varigenom bästa möjliga resultat kan erhållas. På detta område pågå alltjämt försök, varför möjlighet finnes att uppnå goda resultat med t. e. spritblandningar. Man kan därför tryggt säga, att sprit i blandning med andra ämnen är ett mycket lämpligt motorbränsle.

I de flesta länder har man också tänkt sig spriten som det förnämsta ersättningsmedlet för bensin. En stor fördel ligger ju däri, att sprit lätt låter framställa sig från »markens gröda» och det blir ju ett indirekt tillgodogörande av solvärmen.