Teknisk tidskrift 1921

VECKOUPPL AGAN, HAFT. 27

307

9 juli 1921

mellan prisnivån för olika varor. Märkbarast är denna utjämning i fråga om råvaror och en av de ledande amerikanska bankerna uttalar den åsikten, att den starka allmänna nedgången i råvaruprisen avstannat, och att den fortsatta prisrörelsen kommer att bestämmas av de speciella förhållandena på olika marknader. Även om man ännu så länge måste anse sig sakna säkra hållpunkter för att avgöra frågan, huruvida prisfallet har hejdats eller ej så finnas dock många tecken, som tyda på att början gjorts till en mera varaktig stabilisering av priserna.

Den starka depression, som under senare hälften av 1920 drabbade vår industri, belyses starkt av en av Skandinaviska kredit a. -b. verkställd undersökning av vära aktiebolags och enskilda batikers vinster under aren igig —ig20. Undersökningen omfattar 864 företag, och dessa bolag redovisade för 1920 en nettovinst med avdrag för förluster på sammanlagt 306,6 mill. kr., mot 516 mill. kr. 1919. Utdelningen under 1920 uppgick till 324,3 mill. kr. mot 393,7 mill. kr. året förut. Vad industrien beträffar utgjorde 1920 nettovinsten med avdrag av förluster för 447 stora industribolag endast 5,8 och utdelningen endast 7,9 proc. av det nominella aktiekapitalet. För samtliga bolag, som undersökningen omfattar, har årsvinsten relativt sett nedgått från 14,5 proc. till 8,1 proc. av aktiekapitalet. Nedgången är således synnerligen markant, i synnerhet som ju lågkonjunkturen blott omfattat det gångna årets senare hälft och delvis uppväges av det i många fall mycket gynnsamma marknadsläget under årets förra del. Till det dåliga resultatet bidrager i viss mån att en stor del bolag i de framlagda boksluten täckt på grund av det fortsatta prisfallet under innevarande år intill tiden omkring förvaltningsberättelsernas data lidna förluster, men å andra sidan ha säkerligen på grund av för små avskrivningar företag med mindre god ställning dolt förlust.

Bokslutsäsongen är nu i det närmaste slut och under den gångna veckan ha endast ett par förvaltningsberättelser publicerats. Nordiska kullager a.-b.\ s bokslut för 1920, som offentliggjorts under rapportveckan, visar att det ej är det gångna årets dåliga resultat — en förlust på 1,79 mill. kr. mot en vinst på 497000 kr. 1919 — som är den egentliga orsaken till betalningsinställelsen, utan att denna har sin grund i bolagets i likviditetsavseende redan vid förra årets slut mindre gynnsamma ställning. Depressionen har medfört en stark ökning av lagret, vilket i förening med nyanläggningar m. m. förorsakat en ytterligare försämring av kassaställningen trots det belopp på c;a 8 mill. kr., som torde ha influtit genom försäljningen av Forsbacka järnverk och A. -b. Verkstadsintressenter.

Sulitelma a.-b., Reymersholmsbolagets största dotterbolag och i dess senaste balans upptaget till 27,3 mill. kr., har, såsom man på grund av det mycket ogynnsamma läget på kopparmarknaden kunnat vänta, gått med förlust under fjolåret. Förlusten är 576000 kr. mot 2,57 mill. kr. 1919. Styrelsen föreslår, att förlusten täckes av sedan tidigare år balanserade vinstmedel, av vilka därefter kvarstår 3,66 mill. kr. — Gunnebo bruks nya a.-b. redovisar för 1920 en nettovinst på endast 220000 kr. mot 345 000 kr. året förut. Styrelsen föreslår, att utdelningen sänkes från 12 till 5 proc., vartill åtgår 161 000 kr. (f. å. 360 000). Bolagets kassaställning är ej fullt tillfredsställande, då mot svävande skulder på 1,85 mill. kr. endast svara 0,80 mill. kr. i likvida tillgångar av första ordningen. — Bultfabriks a.-b. Hallstahammar har under fjolåret intjänat ett netto på 341 000 kr. Uiksom i fjol utdelas 10 proc. med 300 000 kr.

Efter en lång tids stiltje på emissionsmarknaden synes bolagsbildningen åter skjuta fart. Så har under den gångna månaden icke mindre än 35 nya bolag bildats i Stockholm. Detta är det största antal under någon månad detta år. Att märka är dock, att de nytillkomna bolagen i regel äro mycket små. Meddelanden om företagna eller beslutade kapitalökningar förekomma däremot fortfarande mycket sällan. För den gångna veckan är dock att anteckna att Smalands kraft a. -b. beslutat att öka sitt aktiekapital från 1 till 2,5 mill. kr. genom utgivande av 1 000 preferens- och 500 stamaktier till parikurs 1 000 kr. Nyemissionen avser att anskaffa för en del utvidgningar erforderligt kapital och nödiga likvida medel. A.-b.

Konstsilke har ävenledes i dagarna beslutat att öka sitt aktiekapital, nämligen från 1400000 till 1 512000 kr. genom utgivande av preferensaktier.

Av de under krigsåren bildade kullagerfabrikerna återstå numera ej många sedan även Skandinaviska kullagerfabriks a.-b. i Nyköping trädt i konkurs. Detta bolag konstituerades den 15 okt. 1917 med ett aktiekapital på 4 mill. kr. och började sin fabrikation provisoriskt samma höst. Först i slutet av 1918 blevo bolagets verkstäder färdigbyggda men då kunde driften ej igångsättas på grund av brist på likvida medel. Nu anses hela aktiekapitalet vara förbrukat. — A.-b. Overseas export dr* import Co i Stockholm har beslutat att träda i likvidation. Detta bolag bildades 1913 och har nu ett aktiekapital på 4,5 mill. kr. Utdelningen har under åren 1915 — 1919 varit 6, 10, 10, 10 och 20 proc.

TEKNISKA FÖRENINGAR

TEKNISKA FÖRENINGEN I JÖNKÖPING.

På initiativ av överingenjör Fredr. Ljung vid Nydals gjuteri och mek. verkstads a.-b. anordnade Tekniska föreningen i Jön köping den 4 juni å Stora hotellet en s. k. »bildag». Till densamma voro förutom föreningens egna medlemmar bilägare och andra intresserade inom Jönköpings län inbjudna. Enligt programmet höllos treune föredrag samt varen trevlig utställning anordnad i hotellets stora festsal, vari sex bilfirmor deltogo, vidare var demonstration av speciellt biler anordnad å Nydals gjuteri och mek. verkstad. Både föredragen och utställningen voro ganska talrikt besökta.

Bildagen öppnades av ordföranden ingenjör W. Graneli med ett hälsningstal till de tillstädeskomna, varefter bergsingenjör B. Gyllenram från Huskvarna höll ett med talrika ljusbilder belyst föredrag om motorcykelns konstruktion och skötsel. Genom föredraget fick åhörarna en god inblick i de principer, vilka äro normerande för konstruktionen av den moderna motorcykeln. Framställningen anslöt sig utmärkt till det förnäma demonstrationsmaterial, som fanns uppställt i stora salen. Man fick av föredraget den uppfattningen, att motorcykeln är en hel teknisk vetenskap, som icke skulle lida av förenkling. Enklare och lättare maskiner istället för de starkt komplicerade och ofta tunga skulle säkert bidraga till att popularisera motorcykelsporten.

Efter föredraget om motorcyklar höll ingenjör C. Skåuberg från Stockholm föredrag om bilkörning och trafikproblem. Talaren framhöll i sitt föredrag upprepade gånger vikten av att köra hänsynsfullt och försiktigt samt gav skarpa och välberättigade slängar åt de motormän, som terroriserade landsvägar och andra trafikleder med ovarsam framfart. Med tillhjälp av schematiska bilder visade talaren, hur den ridderlige motorföraren skall köra i olika situationer. Den samvetsgranne bilisten eller motorcyklisten »tar inte alltid ut» den av lagen medgivna farten; han måste leda sig av omtanken om andras liv och lemmar. En automobilist bör vara en verklig »landsvägsriddare», dvs. han bör vara hänsynsfull och artig mot vägfarande, i det han bör betänka att automobilen är yngst på landsvägarna. I slutet av anförandet kom föredragshållaren in på trafikproblemen, varvid Jönköpings stad fick tjänstgöra som exempel. Enligt ingenjör Skånbergs övertygelse åtnjuter Jönköping den tvivelaktiga äran att vara den stad i Sverige, som det är svårast att undgå olyckshändelser i. Orsaken härtill är till största delen den felaktiga placeringen av spårvägsspåren, vilka äro placerade så, att återstoden av körbanan är för bred för ett åkdon eller för smal för två. All trafik stoppas härigenom, då flera åkdon och en spårvagn skola mötas. Till sist uppläste föredragshållaren lämpliga trafikregler för fordon och fotgängare.

Efter detta föredrag gjordes ett uppehåll på en timme för lunch, varefter bildagens initiativtagare övering. Fredr. Ljung från Jönköping höll ett synnerligen instruktivt och detaljrikt föredrag om automobilens konstruktion och skötsel, vilket av de närvarande avhördes med stort intresse. Föredraget belystes med en mängd utmärkta ljusbilder över såväl hela som söndertagna biler, och de närvarande fingo härigenom på ett klart och tydligt sätt reda på automobilens många detaljer. Vidare redo-