Vårt land. En skildring i ord och bild

Från Laholm leder jernbanan fram öfver slätten till Halmstad. Här mellan Kistinge och Fylledn stod det så kallade slaget vid Halmstad. Till minne deraf höjer sig på en sandkulle en gråstenspelare med följande inskrift:

»Karl den elfte, biträdd af Rutger von Ascheberg, vann här sin första seger d. 17 Augusti 1676».

Halmstad, som är Hallands största stad och säte för länsstyrelsen, ligger på Nissans vestra strand, nära åns utlopp i hafsbugten. Redan under medeltiden var staden af betydelse, hvilket framgår bland annat deraf, att han vid Kalmarunionens ingående bestämdes till plats för konungavalen. Han var befäst till 1737, då fästningsverken raserades. Qvarstående minnen efter dessa äro den gamla, ärevördiga Norreport och Tivolihöjden — »Katten». Äfven det i södra ändan af staden belägna slottet har varit befästadt. Det har sitt nuvarande utseende från Kristian IV:s tid och utgöres af en sluten fyrkant med borggård och torn. Andra byggnader från dansketiden äro den på fjortonhundratalet uppförda, nu restaurerade, vackra kyrkan vid Stora torget, det gamla, tornprydda latinlär ov erkshuset vid Storgatan samt det nästintill detta vid samma gata liggande Falckska huset, som utvändigt är beklädt med grönglaseradt kakel och uppfördes af Kristian IV åt hans andra gemål Kristina Munk. Staden, som är regelbundet byggd, med raka, temligen breda gator och många prydliga, nyuppförda hus, har under de sista årtiondena haft en ovanligt stark tillväxt, isynnerhet sedan han trädt i förbindelse med östra stambanan genom Halmstads—Nässjö jernväg och med skånska jernvägsnätet genom vestkust-banan, hvilken snart är färdigbyggd upp till Göteborg. Äfven från sjösidan trafikeras Halmstad lifligt. Hamnen anlöpes regelbundet af halländska ångbätsbolagets båtar på deras färd mellan Göteborg och Liibeck. Största delen af södra och mellersta Hallands rika hafreförråd samt vestra Smålands skogsprodukter exporteras härifrån. Uppåt begränsas hamnen af den långa körbron öfver Nissan.

Vidt berömda för sin fägring äro Halmstads omgifningar och parkanläggningar. Den förnämsta af de senare är Tivoli, som anlagts på resterna af den forna norra fästningsvallen och träsket nedom den samme. Med sina rika planteringar och friska gräsmattor, sina svala grottor och skuggiga promenader utefter elfstranden erbjuder det under sommartiden en den angenämaste tillflyktsort undan stadens qvalm. Från utvärdshuset högst uppe på vallen har man en härlig utsigt öfver Nissans breda strömbädd och trädbeväxta stränder upp till Slottsmöllans klädesfabrik och de ståtliga villorna på båda sidorna om elfven. Strax ofvanom Tivoliparken går bron för mellersta Hallands jernväg öfver Nissan. Norr om staden stänges utsigten af det branta, numera skogbeväxta Galgberget.

I Halmstads omnejder finna vi flera större herrgårdar. I sydost Stjernarp, med vidsträckta ekparker, i nordvest Vapnö, landskapets största fideikommiss, som innehafves af slägten Stael von Holstein, i nordost Sperlingsholm.

Hela Nissadalen är rik på natursköna ställen. Utom det nämnda herresätet Sperlingsholm, hvars hufvudbyggnad, i italiensk stil, reser sig på en höjd öfver vestra åstranden, omgifven af vackra parker, har man på östra sidan om ån det täcka Arlösa och högre upp i en starkt kuperad trakt Oskarsströms såg-verk. Från en villa högst uppe på den dominerande höjden vester om strömmen har den besökande en storslagen utsigt neröfver åda-len, med Nissans ringlande silf-verband i midten och väldiga skogklädda, öfver hvarandra sig

Habors galge.