Sida 27
GOTLAND AF C. J. BERGMAN.
Ungefär midt emellan Öland och Småland i vester och Kurland i öster ligger Gotland, bland Sveriges öar den största, bland rikets län det minsta till folkmängd och näst det minsta till yt-innehåll*, men ingalunda det minsta i hänsyn till historiska minnen. För sitt förmånliga läge nästan midt i hafvet har ön blifvit kallad »Östersjöns öga». Århundraden har det gifvits, då en härlig glans från detta öga strålade ut öfver land och haf. Tidigt hade dristig sjöfart till Östersjöns östra länder, och efterhand, på 11-, 12- och 1300-talen, vidsträckta handelsförbindelser, lycklig köpenskap och borgerlig idoghet på ön hopat ofantlig rikedom. Rikedomen, tros-nitet och skönhetssinnet smyckade bygderna med talrika, ståtliga kyrkor. Sjelfständighets-lynnet uppförde mångenstädes vid dessa kyrkor kasteller för att värna tempelskatterna och folkets dyrbarheter; odalmännen bodde i fasta och hvälfda stenhus, köpstadsfolket inom väldiga, tornprydda murar.
Så långt tillbaka i tiden som häfd och sägen gå, har Gotland varit i politisk förening med Sverige: redan före år 1000 hade Gutarne frivilligt gifvit sig under Svea konung. Ofta blef dock föreningsbandet sönderslitet efter blodiga strider på ön mellan Östersjöns grannfolk. Konung Gustaf Yasa yttrade på en riksdag, att »Gotland är en märklig ledamot af Sveriges rike». Det är ord, som böra gälla för alla tider. Hans samtida, konung Christian III, förklarade ön vara »en nyckel till Nordens tre riken». Det är ord, som gälde för hänfarna tidehvarf. Konung Oscar I benämnde ön vid ett högtidligt möte med länets vapenföra manskap: »en dyrbar perla i Sveriges krona». Måtte Gotlands folk alltid göra sin fagra ö värdig denna benämning! En fjerde stordrott, blomsterkonungen Carl von Linné, skref en gång till k. Adolf Fredrik, att »Gotlands inbyggare lefva i ett härligt och behageligt land». Och flerestädes har han prisat öns sydländska växtlif; om dess ängar har han yttrat, att »de mer likna trädgårdar än annan mark», och att »naturen der har förelyst konsten».
Det är på denna ö vi nu som allra hastigast skola göra ett ströftåg.
Vi börja i Visby, länets enda stad. Namnet betyder: »staden på offerplatsen». De hedniske Gutarne hade här sitt förnämsta »vi» eller offerställe vid den, redan för vikingarne beqväma och genom
* Öns folkmängd d. 1883: 52,910 inv.; hela arealen 27'/2 qv.-mil. Yisby stads folkmängd: 6,516 in v., areal (inom murarna) 135 tunnland.
