Sida 47
4. kap. I hvilket författaren försöker att, apropos betjenten Frycollin, åter upprätta månens anseende
surrrr, hvars rrr drogos ut i det oändliga, utan att något annat ljud kunde förmärkas i den tysta natten.
— — — — — — — — — — — — — — — —
Hvilken uppståndelse blef det icke följande dag i Filadelfia! Redan tidigt på morgonen blef det kändt, hvad som tilldragit sig aftonen förut under Weldoninstitutets sammankomst; det plötsliga uppträdandet af en mystisk person, en viss ingeniör vid namn Robur — Robur, eröfraren — den strid, som han tycktes vilja inleda mot aeronauterna och till sist hans oförklarliga försvinnande.
Men helt annat lif blef det, då hela staden fick kännedom om, att äfven klubbens president och sekreterare hade försvunnit under natten mellan den 12:te och 13:de Juni.
Hvilka efterspaningar gjordes icke i så väl staden som dess omgifningar! Men allt var förgäfves! Alla tidningar först i Filadelfia, sedan i Pennsylvanien och slutligen i hela Amerika togo hand om saken och uttydde den på hundratals olika sätt, hvaraf intet enda kom sanningen på spåren. Ansenliga summor utlofvades genom annonser och plakat — icke endast åt den, som kunde återfinna de försvunna hedersmännen, men åt hvar och en som kunde lemna någon upplysning, som kunde leda till deras återfinnande. Det ledde till intet resultat. Om jorden öppnat sig för att sluka dem, skulle icke presidenten och sekreteraren vid Weldoninstitutet kunnat vara mera spårlöst bortsopade från jordytan.
Med anledning af denna händelse begärde guvernementets tidningar, att polisstyrkan skulle ansenligt ökas, emedan sådana attentat när som helst kunde föröfvas mot Förenta staternas förnämsta medborgare, och deri hade de rätt.
De oppositionella tidningarna fordrade deremot, att hela denna corps skulle afskaffas såsom varande alldeles öfverflödig, emedan dylika attentat kunde förekomma,
Källa: Project Runeberg ·