Sida 209
Domstolens ledamöter iakttogo den djupaste tystnad, liksom kände de på samma gång sympatier för den anklagade och fruktan för hufvudmannen.
Denne förnyade sin fråga med högre stämma.
»Hvita räfven har i alla tider varit en hederlig och rask gosse,» svarade ändtligen en, som repat mod.
»Och om han sqvallrat för fångknekten, så var det till gemensamt bästa,» tillade en annan.
»Ja, ja,» instämde hela skaran.
»Hvita räfven är då oskyldig som ett lam?» frågade ordföranden.
»Ja, jai» svarade bisittarne; »oskyldig, oskyldig 1»
Det syntes tydligen, att Hvita räfven var lika mycket omtyckt af kamraterna som Stenbocken hatad.
»Tyst, stören ej mitt konsistorium 1» befalde hufvudmannen, lutande sitt hufvud mot ena handen.
Efter några minuters öfverläggning höjde han sin röst och förkunnade följande utslag:
»Som ådagalagdt är, att Tunqvist, den der ock Hvita räfven kallas, denna gång sqvallrat för gemensamt bästa, så kan han icke kännas skyldig det straff, som för sqvaller uti tredje kapitlet första paragrafen hvalflagen stadgadt är.»
»Bra, bral Lefve hufvudmannen 1» jublade skaran.
»Men,» fortfor ordföranden, »men som Hvita räfven inför sittande rätt hött åt åklagaren med knytnäfven och utfarit mot denne i vanvördiga ordalag samt derjemte förgripit sig mot den höglofliga hvalfrättens värdighet, i det han beskylt den för en mot honom uppgjord komplott, så borde han, enligt lagens bud i fjerde kapitlet, dömas till tittut*; dock, som Hvita räfven hitintills gjort sig känd för en i alla afseenden oklanderlig och hedrande vandel, varder han till lifvet förskonad, hvadan han följaktligen slipper att för denna gång fria till enkan **; men då en slik förbrytelse, derest den lemnades obeifrad och onäpst, kunde förr eller senare lända till upphäfvandet af våra heligt besvurna lagar, hvilket slutligen skulle hafva omstörtningen af hela vårt samhälle till följd, alltså och på grund af hvad i femte kapitlet om subordinationsbrott stadgadt är, pröfvas han skyldig att lida hvalfstraffet, honom till straif och androm
* Döden.
** Bli hängd.
Källa: Project Runeberg ·
