Sida 95
III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande
95
På stationer, invid hvilka ej begagnas linieåskledare, vore det måhända lämpligt att utanför den vanliga stationsåskledaren använda en åskledare af sist beskrifna slag.
Askledaren är det farligaste instrumentet i det afseendet, att i honom lätt uppstår ledning mellan jord- och linieskifvorna. En sådan ledning kan bildas genom en metallspån, en afbruten spets af en blyertspenna, vattenstänk (när t. ex. åskledaren står i närheten af ett islupet fönster, från hvilket upptinad is droppar ned) o. d. Äfven händer det, att skifvor eller spetsar lossna och genom bordets skakning komma i otillåten beröring, antingen ständig, eller, hvilket är svårare att taga reda på, blott för några ögonblick i sender. Liniens skifvor och spetsar böra ej vara stälda allt för nära jordskifvan och hennes spetsar; emedan den förut omnämnda gnistbildningen då äfven kan ega rum i detta instrument, särdeles om dam o. d. finns mellan skifvorna.
Fig. 52.
§ 31. Linievexeln och strömledaren utgöras af metallskifvor, försedda med propphål så, att olika skifvor blifva förenade genom proppars insättande i olika hål. Skifvorna äro antingen bredvidliggande eller öfver- och underliggande. I det förra fallet äro hålen nästan raka (cylindriska), i det sednare mera sneda (koniska).
Strömledare med bredvidliggande skifvor äro redan i kap. I förklarade. När dessa instrumenter hafva öfver och under liggande skifvor (fig. 53), äro de öfre skifvorna till antalet 3, de undre 5. Af de öfre skifvorna har en (fg) blott ett proppliål, afsedt för proppförbindning med den mellersta (c) bland de undre. Ifrågavarande öfre skifva, som är strömledarens jordskifva, är genom en tråd förbunden med åskledarens jordskifva; och den mellersta af de undre skifvorna är föreningsskifvan. De båda återstående öfre skifvorna (hi och lei) äro galvanometerskifvorna. De båda återstående undre skifvorna till venster om föreningsskifvan (a och b) äro nycklarnes häfstångsskifvor (varande den längst till venster belägna skifvan förenad med den venstra nyckelns hafstång och den andra skifvan med den högra nyckelns hafstång). De båda undre skif-
t
Fig. 53.
Källa: Project Runeberg ·