Lärobok i telegrafi

expeditionens afslutande ej må fördröjas derigenom, att stationerna å ena linien måste vänta på stationerna å den andra.

Att till föreningsskifvan leda batteriets mot jorden riktade pol, låter sig ej göras i den händelse ett och samma batteri begagnas till flera apparater än två till ett och samma dubbelbord hörande, och på detta dubbelbord skall vara stäldt på genomgång, under det att batteriet på annat håll används för telegrafering. Batteriet måste nemligen för telegraferingen vara förbundet med jorden; vore då föreningsskifvan på nyssnämnde dubbelbord i förbindelse med batteriets mot jorden riktade pol, skulle alltså jordledning bli åvägabragt äfven, på detta dubbelbord, ehuru der borde vara stäldt på genomgång.

Icke så mycket med hänsyn till förenämnde förhållanden som ej mer för underlättandet af vissa undersökningar samt för telegrafering när luftelektricitet besvärar linierna, kunde det vara skäl att hafva strömledaren inrättad så, att batteriets mot jorden riktade pol kunde, medelst proppflyttning, fås isolerad eller satt i förbindelse med vare sig jordskifvan eller föreningsskifvan. Men derjemte skulle då ock föreningsskifvan delas i tu, så att hvardera apparaten kunde fås isolerad från den andra. Strömledaren finge då det utseende, som antydes i fig. 55. För omkastning mellan genomgång och afstängning i strömledaren, behöfde likväl endast en propp användas.

Fig. 55.

Utomlands har man flerstädes föreningsskifvan i strömledaren ituskuren och ledningarne på ett dubbelbord inrättade så som fig. 56 visar. Allt efter som den venstra eller den högra galvanometerskifvan proppförbindes med motsvarande del af föreningsskifvan, fås ström genom högra eller venstra skrifapparaten. Proppförbindas båda galvanometerskifvorna med motsvarande delar af föreningsskifvan, inkomma båda skrifapparaterna i ledningen, men icke efter hvarandra utan bredvid hvarandra, hvarigenom motståndet inom stationen ytterligare förminskas. Dessutom märkes den förändring af ledningen, att hvardera skrifapparatens klack står i förbindelse med motsatta nyckelns häfstång i stället för med dess klack. Till följd af denna förändring kan man medelst nyckeln afbryta äfven öfverdragningsskriften samt, när anrop höres under det att öfverdragningsledningarne äro instälda, besvara detta utan att omkastning i strömledaren behöfver ega rum.

Äldre, numera ej brukliga kombinationsinstrumenter, äro följande:

Batterimoderatören: enkel eller dubbel, med bredvidliggande eller öfver- och underliggande skifvor. Fig. 57 visar en enkel moderatör med bredvidliggande skifvor. De sex ytterkontakterna a, b, c, d, e och f äro i förbindelse med hvar sin af de 6 småskifvorna, som ligga mellan de båda långskifvorna, hvilka sednare åter kommunicera med hvar sin af de båda ytterkontakterna g och h. Batteriets kolpol ledes till ytterkontakten a; dess zinkpol till ytterkontakten f; till de mellanliggande ytterkontakterna dragas trådar från mellanliggande delar af batteriet, allt efter som man vill hafva detta afdeladt. Ytterkontakten g förbindes med föreningsskifvan (eller med jordskifvan) och ytterkontakten h med städet. Till instrumentet begagnas 2:ne proppar. Man finner lätt, i hvilka hål dessa proppar skola sättas, för att t. ex. få zinkpolen stäld till städet och kolpolen mot jorden, eller tvärtom, äfvensom för att få endast en viss del af batteriet att verka, t. ex. den som befinner sig emellan de till kontakterna b och d dragna trådarne. Ändamålet med moderatören var dels att kunna »kasta om batteripolerna», dels att kunna begagna en större eller mindre del af batteriet, allt efter som man telegraferade till en mera aflägsen eller till en närbelägen station. För att kunna moderera olika för de båda till ett dubbelbord hörande nycklarne, gjordes moderatören dubbel. Fig. 58 framställer en dubbelmoderatör med öfver- och underliggande skifvor. De sex batteritrådarne gå till hvar sin af de underliggande skifvorna a—e; skifvan f g