Lärobok i telegrafi

97

• omkastning från vanlig skrift till öfverdragning eller tvärtom ganska besvärliga; och omkastningen med proppar kan ej heller ske så fort, som det stundom erfordras. Man har derföre börjat inrätta omkastningen så, att den verkställes genom att kasta en vef åt ena eller andra sidan.

Man har äfvenledes börjat frångå kombinationsinstrumenter med öfver- och under-liggande skifvor.

För omkastningarne är det likgiltigt, om linievexelns öfre skifvor tagas till linieskifvor och dess undre skifvor till apparatskifvor eller tvärtom. För linie-undersökningar är det likväl fördelaktigare att hafva de öfre skifvorna till linieskifvor, emedan på hvar och en af dessa finns en ledig kontaktskruf tillgänglig för en linies förenande med undersökningsinstrumenterna, utan förbindelse med apparaterna.

För stationer med ett större antal apparater, och med ledningarne för det mesta anordnade till ändstation, inrättas linievexeln vanligen så, att en särskild kortskifva stöter emot ena ändan af hvarje linieskifva, nemligen på sådant sätt att de båda skifvorna äro från hvarandra isolerade, men kunna med hvarandra förenas medelst en propp. Dessa kortskifvor, hvilka alltså äro belägna i linie-skifvornas förlängning, förenas med hvar sin apparat; och den normala proppställningen anses vara den, då linieskifvorna äro förenade med hvar sin af de här omnämnda kortskifvorna, kommande dervid en viss linie alltid till en och samma apparat. För öfverdragning finnas några särskilda instrumenter, till hvilka, på vanligt sätt, de linier kastas, som sålunda skola sättas i förbindelse med hvarandra.

Linievexeln bör tilltagas så stor, att tvenne särskilda apparatskifvor finnas för tvenne liniers (hvilka som helst) ledande till »undersökningsbordet», der sådant finns och ej äfven används för telegraferingen.

§ 32. Batteriets mot jorden riktade pol kau visserligen ledas till åskledarens eller strömledarens jordskifva i stället för att intagas i föremngsskifvan i strömledaren. Dock komme batteriet på sådant sätt likasom i fast förening med jorden, hvilket, såsom vi längre fram inhemta, är .till hinder vid vissa undersökningar (kontaktmätningar). Dessutom kunde man ej längre telegrafera på »öppen linie». Förlusten af denna sednare resurs kan emellertid ersättas derigenom, att man i linievexeln sätter tvenne linieskifvor till en och samma apparatskifva samt verkställer telegraferingen från den apparat, som med denna skifva står i förbindelse. Ar motståndet i tillhörande mottagningsapparat föränderligt, använder man inom densamma det minsta motståndet, om man vill draga till apparaten största delen af den ström, som inkommer till stationen, när de särskilda stationer, till hvilka man på en gång telegraferat, afgifva »förstått» eller begära repetition. Deremot använder man ett större motstånd, om man kan nöja sig med en mindre del af de från endera linien inkommande strömmarne, för att låta en större del deraf utgå på den andra, på det att de på denna linie belägna stationerna så mycket bättre må kunna iakttaga, när deras tur kommer att svara »förstått» o. s. v. Eljest plägar man ock, efter slutad aftelegrafering, kasta de olika linierna till särskilda apparater, så att

1Vy ström. Lärobok i Telegrafi. 7