Sida 126
VI. Om liniefel och deras begränsande
126
låta åt stationen att verkställa undersökningarne på grund af hans tillgöranden vid profstolparne, samt mottaga ordres, om resan bör fortsättas eller ej. Vid afbrott kan han hvar som helst uppkasta en tråd, för att försöka korrespondera med sin station. Kan denna anträffas, så är naturligtvis linien mellan stationen och detta ställe hel. Resan fortsättes derföre, såvida ej stationen upplyser, att afbrottet upphört.
Säkrast är emellertid att skrufva isär och undersöka linien vid en profstolpe. För den händelse nemligen att linien nyss blifvit klar, och permanent ström uti densamma ännu utgår från båda stationerna, blir korrespondens från linien annars omöjlig, och kunna dessa strömmar hafva sådan riktning och styrka, att de ej ens märkas uti ett mellan icke isärskrufvad linie och jorden insatt instrument.
Sedan linien blifvit isärskrufvad, försöker man att anträffa såväl den ena som den andra stationen*. Lyckas det, så är linien naturligtvis hel.
Är den utreste tjenstemännen försedd med endast galvanometer, ser han efter, från hvilkendera sidan ström fås, när, efter det att linien blifvit isärskrufvad, galvanometern insättes mellan jorden och först den ena, sedan den andra trådändan. Afbrottet är beläget åt det håll, hvarifrån ingen ström fås.
Om vid en profstolpe ej fås ström från någondera sidan, så kan antingen linien vara iståndsatt eller ock fel finnas på ömse sidor om stolpen. Det är i sådant fall bäst att sätta in instrumentet mellan båda linieändarne, för att afvakta genomgående telegrafering, samt emellanåt föra en vid jordledningen fästad tråd mot än den ena än den andra af instrumentets ytterkontakter, för att erfara, om i någotdera fallet ström inkommer i instrumentet. Erhålles i någotdera fallet ström, så kommer denna från den linietråd, Som icke är insatt i den ytterkontakt, mot hvilken den lösa tråden vid detta tillfälle fördes. Ledningen antages vara klar åt det håll, från hvilket strömmen kom. Har man under en half timme afbidat ström utan att erhålla något tecken dertill, så är man berättigad att antaga tillvaron af tvenne fel, samt vänder derföre om, för att uppsöka först det, som är beläget närmare egen station.
Efter det att ett liniefel blifvit afhjelpt, bör man, innan hemresa företages, på stället eller vid närmaste profstolpe försäkra sig om, att ej annat fel förefinns.
§ 44. En aflednings tillvaro konstateras derigenom, att utslag för utgående ström erhålles i galvanometern eller bussolen, när närmaste station bortom den för afledning misstänkta linien gör afbrott utanför åskledaren eller genom linie-trådens uttagande ur åskledaren. Afledning, som är så stark, att den hindrar ali korrespondens med ifrågavarande station, kallas »total».
Sedan man gjort afbrott bakom egen stationsåskledare (eller uttagit linie-tråden ur densamma) och funnit, att utgående ström derefter ej fås, samt så-
* De stationer, om hvilka här och framdeles, i fråga om undersökningar på linien, talas, äro de på ömse sidor närmast felet belägna, som från linien kunna anträffas. Då 3:dje klassens stations tjensteman rest nt, finns vanligen ingen på hans station, som under tidén kan passa på linieundersökningen, hvadan i stället närmaste station af första eller andra klassen får passa på den.
Källa: Project Runeberg ·