Lärobok i telegrafi

130

sammans bilda den ursprungliga tråden, blir det motstånd, desamma i detta läge utöfva, lika med motståndet i den ursprungliga tråden eller hälften af det motstånd, de hvar för sig utöfva. Motståndet undergår ingen förändring, om trådhalfvorna skiljas från hvarandra på ett eller annat ställe, endast de vid ändarne äro i omedelbar förening med hvarandra.

Delar man en tråd på enahanda sätt (d. v. s. efter längden) i t. ex. fyra lika delar, så utöfvar hvar och en af dessa fjerdedelar ett motstånd, som är fyra gånger större än den ursprungliga trådens. Sammanfogas åter de fyra tråddelarne så, att de bilda den ursprungliga tråden, utöfva de tillsammans ett motstånd, som är endast en fjerdedel af motståndet i hvar en af dem. Det är dock likgiltigt, om de utefter hela längden ligga tillsammans mot hvarandra, blott de fyra ändarne å ömse håll äro med hvarandra omedelbart förenade. Ej heller blefve motståndet förändradt, om hvar och. en af de fyra delarne kunde ombyta form så, att den i genomskärningen blefve cirkelformig såsom en vanlig tråd, i stället för att, till följd af klyfningen, till genomskärningsytan utgöra en qvartscirkel. Äfven kunna vi utbyta en eller flera af de fyra delarne mot andra ledningstrådar, blott ledningsmotståndet är lika. Om fyra ledningstrådar, vare sig af lika eller olika längd, men med sinsemellan lika motstånd, med hvarandra förenas »i bredd», d. v. s. så att deras begynnelseändar, sinsemellan, och deras slutändar, sinsemellan, bli omedelbart förbundna; så utöfva de tillsammans ett motstånd, som är endast en fjerdedel af det motstånd, hvarje tråd för sig utöfvar. Genom ledares förening i bredd med hvarandra blir således motståndet förminskadt. Det är endast i det fall, att ledarne förenas efter hvarandra, som det motstånd, de utöfva tillsammans, erhålles genom sammanläggning af de särskilda ledarnes motstånd.

Om t. ex. 10 trådar, af hvilka hvar och en har motståndet 30, förenas i bredd, så blir deras »reducerade motstånd» = fg = 3; förenas de åter efter hvarandra, så blir deras sammanlagda motstånd = 30 + 30 + 30 + .... + 30 = 30X10 = 300.

Om de trådar, som förenas i bredd, hafva sinsemellan lika motstånd, är det sålunda ganska lätt att finna deras reducerade motstånd: man behöfver nemligen endast dividera motståndet uti hvilkendera tråden som helst med trådarnes antal.

Men har man trådar med olika motstånd, blir det, med den hittills vanliga uppställningen af elektricitetsläran till utgångspunkt, ej så lätt att finna deras reducerade motstånd (när de förenas i bredd). Vi torde bäst reda oss härmed, om vi taga vår tillflykt till ett nödfallsbegrepp, som dock i och för sig är oegentligt, nemligen till ledningsförmågan, hvarmed vi då mena motståndets inverterade (upp-och-ned-vända) värde. Om en tråds ledningsmotstånd är t. ex. 4 eller så är dess ledningsförmåga J; är en tråds ledningsmotstånd t. ex. så är dess ledningsförmåga f eller 3.

När en ström skall gå fram genom t. ex. tvenne i bredd förenade ledare, så anse vi, att dessas ledningsförmåga tillsammans är lika med summan af de båda särskilda trådarnes ledningsförmågor (likasom ett par hästars förmåga att