Sida 132
VII. Strömgreningar
132
har motståndet a och den andra motståndet b, vara = -^f— • Trenne samlöpande motstånd
a-)-o
a, b och c reduceras direkte enligt formeln: m = ,^ * , > ut' hvilken m betecknar det ' ° ab-\-ac-\-bc
reducerade motståndet. Fyra samlöpande motstånd a, b, c och d reduceras direkte enligt
a.b.c.d
formeln m = ——:—-—-, , o. s. v.
abc-\-abd-\-acd-\- bed
§ 48. När en strömbana emellan tvenne punkter a och b (fig. 85) är utgrenad till tvenne ledare, af hvilka den ena har t. ex. motståndet m, den andra motståndet m,; delar sig strömmen mellan dessa ledare i omvändt förhållande till deras ledningsmotstånd, d. v. s. så att strömdelen i den ena ledningsgrenen blir så många gånger större eller mindre än strömdelen i den andra ledningsgrenen, som motståndet i den förra är mindre eller större än motståndet i den sednare. Algebraiskt betecknas detta sålunda:
s : s' — m :m.
Om motståndet i den ena ledningsgrenen är t. ex. 10 gånger större än motståndet i den andra, så blir den strömdel, som går fram genom den sednare, 10 gånger större än den strömdel, som går fram genom den förra. Yid uträknandet af dessa strömdelars storlek måste man alltså dela hela strömmen i sådana delar, att 10 af dem kunna tagas åt ena hållet när 1 tages åt det andra. För verkställandet af denna utdelning måste man alltså hafva tillgång till 11 delar, af hvilka 10 tagas åt den ena ledaren samt 1 åt den andra. Hela strömmen måste alltså delas i elftedelar; |J af hela strömmen gå fram genom den ledaren, som har motståndet 1; genom den ledaren åter, som har motståndet 10, går endast af hela strömmen fram. Om t. ex. hela strömmen vore = 2,2; så kommer en strömdel af styrkan 2 att gå fram genom den förra ledaren, och en strömdel af styrkan 0,2 att gå fram genom den sednare.
Skulle en ström af styrkan 1,5 4 delas emellan en ledare a med motståndet 127 och en ledare b med motståndet 208; så anse vi denna ström vara delad i så många delar, att ledaren a kan likasom gifva åt ledaren b en sådan strömdel för hvarje motståndsenhet, som a innehåller, och att ledaren b kan gifva åt ledaren a en strömdel för hvarje motståndsenhet ledaren b innehåller. Tillgången på strömdelar måste alltså vara lika med summan af de båda ledarnes motståndsenheter, d. v. s. i förevarande fall == 127+208 = 335. Af hela strömmen 1,54 undfår alltså ledaren a för sin del §§§ och ledaren b Jjjl; men tf|. 1,54 = 0,96 och fö . 1,54 = 0,58.
Nämnarne i de bråk, som uttrycka delningsgrunden, erhållas alltså genom de båda motståndstalens sammanläggning; till täljare tagas de båda motståndstalen hvar för sig. Vid delningens verkställande tages motsatt ledares motståndstal till täljare i det bråk, som uttrycker huru stor del vare sig ena eller andra ledaren tager till sig af hela den ström, som är att dela.
Om en ström skall delas emellan en ledare med motståndet 18,5 och en
Fig. 86.
Källa: Project Runeberg ·