Sida 139
VII. Strömgreningar
139
ståndet vara = 160 -f- 240 = 400. Den utgående strömmen blir alltså (med
bibehållande af E = 1000) = = 2. Tül afledningen a går denna
100-(-400
ström odelad. Vid denna punkt delar han sig i omvändt förhållande till motståndet uti de båda särskilda ledningarne till jorden. Afledningens motstånd är = 400; motståndet i den andra ledningen till jorden är = 600. Alltså nedgår
genom afledningen 2 = 1,2, hvaremot uti linien bibehålles — 0,8,
hvilken sednare strömstyrka går odelad till afledningspunkten b, vid hvilken den
delar sig så, att ^^ ■ 0,8 = 0,4 5 afledes, och framkommande strömmen blir = 1600
700 '
JgQQ- 0,8 = 0,35.
På enahanda sätt beräknas verkan af tre eller flera afledningar. I fig. 89
230000
framställes en linie med tre afledningar. Hela yttre motståndet blir Den utgående strömmen blir alltså =
540
1000 ___ 540.1000 _ 540 100 j 230000 — 54000+230000 ~ 284 540
= 1,90. Deraf afledes vid a strömdelen = hvaremot till b går fram "^j-
284.540 284 284
120 80 Af denna del afledes vid b strömdelen ——; återstoden eller —— går fram till
284 284
* ! ■ ' 40 .
c, hvarest afledes — och hvarifrån till stationen B går fram —- = 0,i 4.
284 Zo4
Fig. 89.
§ 52. Verkan af en eller flera kontakter beräknas i allmänhet på samma sätt som verkan utaf afledningar. Enda skilnaden härvidlag består deruti, att afledningen från en viss linie nu eger rum till en (eller flera) andra linier i stället för till jorden.
Fig. 90 (följ. sida) framställer tvenne linier med en kontakt. Emedan ej
Källa: Project Runeberg ·