Lärobok i telegrafi

154

E i l

Kalla vi un det sökta motståndet for x, så få vi ock /= ., , -. hvaraf — =——

R+x i, R+x

Alltså:

1 u c —7 = —.—. hvaraf A R+x

K— A*", R x = -—--

Al

Insätta vi nu värdena af A' och A*,, så erhålla vi slutligen:

x _ r (r, r3 + rt rt + )-2 r3 -f r2 rt) -f r2 (r, r, + r, r4) + r3 (r, r, + r2 r4) ^

('•i + ^a) (r2 + »•«) + r (r, + r2 + r3 + r4)

Exempel:

Om r = 80, r, = 90, r2 — 20, r3 = 40, r4 = 100; så b'lir x = 54. Om r = r, = r2 = r3 = r4 = 100, så blir x = 100.

Vid de tillfällen, då r.:r, = r, :r4, blir x = + ^^ + väraet af x är alltså 1 2 3 4 r, + r2 + r, + r4'

i detta fall oberoende af värdet på r.

Understundom inträffar det, att man inom telegrafien behöfver beräkna motståndet utaf den ledningskombination, som här ofvan blifvit behandlad. Om t. ex. både afledning och kontakt äro för handen och af någotdera slaget af fel förekommer mer än ett, så kan man, när man vill göra sig reda för samfälda verkan af de9sa fel, stundom möta ifrågavarande ledningskombination. Om t. ex. linierna a c och d f (fig. 102) äro i kontakt och i sjelfva kontakten be finns ett visst motstånd, samt om på linien df finnas tvenne afdelningar, och om tillika de båda linierna blifvit vid stationen B sinsemellan förbundna; kunde vi önska att beräkna t. ex. den uti linierna, på sätt figuren utvisar, utgående strömmens styrka äfvensom styrkan af strömdelarne i de särskilda ledningsgrenarne.

Fig. 102.

Den uti linien a b utgående strömmen finner vid b tvenne vägar ; han delar sig derföre här i tvenne delar, af hvilka den ena går öfver c och / till h, och den andra går till e. Den förra delen finner vid A tvenne vägar till ff, nemligen den ena öfver e, den andra genom jj. Uti liniestycket e li skulle alltså en strömdel komma att gå i riktning från Ii till e. — Den strömdel åter, som gick ifrån b direkte till e, finner vid sistnämnde punkt tvenne vägar till g: den ena direkt, den andra öfver h, j, j. Alltså skulle genom liniestycket e h äfven komma att gå fram en strömdel i riktning från e till h. Just den omständigheten, att här förekommer en ledningsgren, uti hvilken skulle komma att i motsatt riktning gå fram tvenne särskilda strömdelar, utgör kännemärke på, att vi hafva framför oss samma ledningskombination, som förekommer uti Wheatstoneska bryggan; och är ifrågavarande ledningsgren den egentliga bryggledningen. För att få den för handen varande ledningskombinationen att falla bättre i ögonen, förlägga vi de särskilda ledningsgrenarne så, att de med