Lärobok i telegrafi

•335

Denna inrättning visas tydligare af figg. 203 och 204. Så snart ändan af fjedern d kommer mellan tvenne kuggar uti hjulet R (fig. 203), så uppstår metallisk beröring mellan fjedern och skrufven x. När åter hjulet under sin fortsatta rörelse med sin närmaste kugge trycker mot fjederns ända (fig. 204), så uppstår afbrott mellan d och x, hvilka befinna sig i den ledningskedja, uti hvilken äfven elektromagnetlindningarne äro insatta. Inrättningen är för öfrigt så afpassad, att ändan af fjedern d kommer emot en kugge på samma gång som, eller något tidigare än ett af de undre stiften slår emot den undre gaffelklon, samt att samma fjederända kommer i mellanrummet mellan två kuggar på samma gång som, eller något tidigare än ett öfre stift slår emot den öfre gaffelklon. Denna öfverensstämmelse regleras genom skrufven x.

Om man nu låter strömmen från ett batteri genomlöpa elektromagneternas lindningar samt afbrottsinrättningarne på flera dylika uti en telegraflinie insatta apparater, så uppstår i hela ledningen afbrott så snart en kugge uti hjulet R någorstädes gripit mot fjedern d och fört denna från sin beröring med x. Om då en apparat går t. ex. långsammare än de öfriga, så återställes visserligen kontakten uti hvar och en af dessa tidigare än uti den tröga apparaten, men ledningskedjan blir likväl ej sluten förr, än kontakten äfven inom den tröga apparaten ånyo kommit till stånd. Först då neddrages ankaret på hvarje apparat, och urverken komma ånyo i gång. Så snart afbrott någorstädes uppkommer, falla samtliga gafflarne åter ned, för att ånyo samtidigt lyftas upp, när afbrot-ten i alla apparaterna upphört.

Om man på en apparat, t. ex. med handen, hejdar visarens omlopp vid ett tillfälle, då i apparaten ledningen är afbruten (fig. 204), så stanna äfven de öfriga apparaterna (nemligen i ställningen uti fig. 203). Denna ställning motsvaras hos dem af en viss bokstaf, som af deras visare utpekas.

I stället för att med handen afbryta visarens gång, begagnar man sig af ett klaviatur, hvars tangenter äro belägna utanför och vanligtvis rundtomkring den tafla, vid hvars omkrets bokstäfverna äro i alfabetisk ordning utsatta. Nedtryckes nu den yttre ändan af en sådan tangent, så upplyfter den inre ändan af samma tangent ett stift, som då går upp genom förenämnda tafla och stadnar visaren.

Yinkelhäfstången T Pq tjenar till att, utan användande af elektrisk ström, trycka ankaret emot elektromagneten, och dymedelst, i händelse visaren genom någon tillfällighet kommit för fort eller blifvit efter, ställa honom på rätt bokstaf.

Före telegraferingens början sker anrop, hvartill begagnas en särskild »väckare».

Kramers visaretelegraf arbetar med enkel ström. Batterislutningarne kunna vara af jemförelsevis ganska liten varaktighet; ty af den ström, som går ut i ledningskedjan, åtgår ej något för neutralisering af remanent laddning af motsatt tecken. Den möjligen remanerande laddningen är nemligen af lika tecken med den elektricitet, som vid hvarje batterislutning inkommer i linien. Ju mera af laddningen efter den föregående strömmen finns qvar i linien, desto mindre åtgår af den närmast påföljande för liniens uppladdning.