Lärobok i telegrafi

•358

hake uti en inskärning på hjulet F, hvilket, emellan hjulen a och R, är fästadt på samma hylsa som dessa. Till följd af tryckningen på knappen n går äfven armen Z nedåt, för att träffas och kastas tillbaka af den på axeln i' från näbben p utstående sprinten O. Detta inträffar på samma gång som tryckrullen står rätt under det tomma fältet på bokstafshjulet a. Till följd af armens Z tillbakakastande höjes knappen n äfvensom armarne K och I. Hjulen x och och R sammankopplas då, och bokstafshjulet, som fasthållits af armen börjar åter gå ikring. Allt detta inträffar, när på afsändningsstationen häfstången S kommer i beröring med den bokstafslösa tangentens städ, och tryckhjulet på mottagningsstationen kastas upp mot det tomma fältet. På detta sätt kan man ställa in de båda verken lika, vare sig vid telegraferingens början, eller när samtidigheten i gången eljest blifvit störd och skall ernås genom justering med pendelkulan P (fig. 211).

I fig. 218 visas det allmänna ledningsschemat för Hughes apparat. På den ena stationen står zinkpolen till jorden, på den andra kolpolen. De motsatta polerna äro ledda till städen, representerade af k. När t. ex. tangenten K på stationen I tryckes ned, till följd hvaraf k träffar S och beröringen mellan S och rj upphäfves, går en positiv ström genom Q och E ut på linien L samt vidare in uti stationen II genom E, Q och P till jorden. Denna ström går igenom E det ögonblick bokstafven K på bokstafshjulet å stationen II befinner sig vid antryckningspunkten, och blir denna bokstaf derföre, genom de tillställningar vi nu beskrifvit, der aftryckt på rimsan.

För kontrolering af telegraferingens riktighet ingå elektromagnetlindningarne i den gemensamma ledningen. Telegrammet blir då återgifvet äfven af apparaten på afsändningsstationen.

Om linien är besvärad utaf afledningar, måste, när stationen I telegraferar, ankarets fjeder der spännas hårdare än på stationen II. När deremot denne

Fig. 218.

L

„