Tillbaka Read Runeberg

Lärobok i telegrafi

Originalsida 382
Originalsida 382
Originalsida 382
Originalsida 383
382–383

Sida 382

XV. Bokstafstrycktelegrafer; kemiska och kopieringstelegrafer

•382

inrättad, att mod densamma hela eller ena delen af batterierna kan bringas i ledningen, allt efter som stationen skall gifva eller mottaga skrift.

En annan omkastare måste finnas för att, efter enahanda förhållanden, förena batteriets -{- pol antingen med jorden eller med en viss tagg i kammen.

Det är bokstafssatsen och det kemiska papperet, som går fram under kammen; och således ej kammen, som går fram öfver bokstafssatsen och papperet, För detta ändamål finns på en liten vagn, som kan röra sig fram ocli tillbaka på tvenne skenor, anbragt dels en metallram för bokstafssatsens mottagande, dels en inrättning för papperets anbringande. Sistnämnda inrättning står framför ramen och på motsatt sida om banans midtejlinie.

Vagnen verkar under sin rörelse på de förenämnde omkastarne, så att omkastning sker i det rätta ögonblicket.

På de båda stationerna äro dessa tillställningar satta i sådan öfverensstämmelse med hvarandra, att den ena stationen förvandlas till mottagningsstation i det ögonblick den andra öfvergår till afsändningsstation. Rörelsen utgår från urverk; och tiden för rörelsens början regleras på båda stationerna genom en elektromagnet, på hvilken verkar en elektrisk ström, som ledes genom en af linierna och sålunda åstadkommer samtidig utlösning af de båda vagnarne.

Den samtidiga gången är för Bonellis telegraf ej oundgängligt nödvändig, aldra helst om ej telegrafering skall ske fram och tillbaka, hvarje gång rörelseinrättningen sättes i gång.

Den omständigheten att till Bonellis telegraf erfordras ej mindre än 5 ledningstrådar beröfvar densamma nästan allt praktiskt värde.

Fig. 236.

V^O ~~~~ "i

/OOO QOQOO OO O o/

§ 125. Edison har inrättat en kemisk telegraf för avtomatisk afsändning med en mera fullkomnad kompensering af laddningsströmmarne. För den avtomatiska afsändningen begagnar han en urpunsad pappersrimsa (fig. 236). Öfver hvardera raden af hål löper en friktionsrulle (fig. 237, följ. sida); varande dessa båda rullar insatta i samma metallstycke och sålunda uti ledande förbindelse med hvarandra. När ena rullen går fram öfver ett hål i nedre raden, kommer ban i beröring med den under papperet befintliga matarewalsen, hvarigenom förorsakas en batterislutning. Så snart samma rulle af papperet lyftes upp, blir den nyss bildade ledningen afbruten, för såvidt ej den andra rullen under tiden kommit ned uti ett i öfre raden befintligt större hål å pappersrimsan. Har åter detta inträffat blir kedjan fortfarande sluten, till dess att den först omnämnda rullen ånyo passerat ett hål i nedre raden. I sådant fall fortgår batterislutningen under tro gånger så stor tidsintervall, som när ett hål före-

Källa: Project Runeberg ·