Sida 390
XVI. Kabeltelegrafering
•390
ändar komma då i kontakt än med tvenne ofvanför belägna fjedrar n, n (fig. 243) och än med tvenne nedanför belägna fjedrar N', N. Fjedrarne n och n stå sinsemellan i ledande förbindelse men äro isolerade ifrån N' och A", hvilka åter sinsemellan äro metalliskt förenade.
Fjedrarne e och l intaga härunder motsatta lägen (så att, när e lyftes upp, faller l och tvärtom), utom vid det tillfälle då de båda falla ned i urskärningen 6 (fig. 242). När således e är i beröring med det undre fjederparet A" Ar, är l i beröring med det öfre n',n och tvärtom; och när de båda falla ned i urskärningen 6, så komma de på en gång i beröring med det undre fjederparet.
Sektorerna 1, 3 och 5 äro till sin periferilängd proportionela mot tidslängderna för den ström, som, för bildandet af ett elementartecken, utsändes tre gånger i linien; sektorerna 2 och 4 åter äro till periferilängden proportionela mot den ström, som utsändes två gånger. Fjedern e är vid sin bortre ända permanent förenad med jorden (E), och fjedern l är likaså förenad med kabelns ledningstråd, som inkommer vid klämskrufven A". Om nu det
Fig. 243.
t
Källa: Project Runeberg ·