Tillbaka Read Runeberg

Lärobok i telegrafi

Originalsida 393
Originalsida 393
Originalsida 392
Originalsida 393
392–393

Sida 393

XVI. Kabeltelegrafering

•893

Mottagningsinstrumentema äro insatta i den gemensamma ledningen för den inkommande och utgående strömmen, hvadan skriften visar sig äfven på afsändningsstationens mottagningsinstrument.

Denna, af engelske telegrafingeniören Varley konstruerade afsändningsapparat, kan genom några mindre ändringar modifieras så, att en starkare ström (som gifver 20 skaldelars utslag) erhålles, när den ena nyckeln tryckes ned, och en svagare ström (om 15 skaldelars utslag), när andra nyckeln tryckes ned.

Det batteri, som för kabeltelegraferingen vanligtvis används, består af 20 Daniellska elementer utan syra i zinkcellerna.

Yid användning af Thomsons galvanometer såsom mottagningsinstrument är det emellertid icke nödvändigt, att ljusbilden emellan ett elementartecken och det närmast följande återkommer till skalans nollpunkt. Det är tillräckligt att densamma, i hvad läge den än innehar på skalan, gör en tillräckligt tydligt markerad rörelse, åt ena sidan för att utmärka en prick, åt den andra för att utmärka ett streck. Vi hafva alltså ej längre behof af att linien efter ett ele-mentarteckens fullbordande blir urladdad, innan bildandet af det närmast följande blir påbörjadt; linien behöfver ej ens, såsom vid telegraferingen med Wheatstone^ avtomatiska telegraf, vid början af de särskilda teckenelementen vara laddad till en och samma »potential». Antaga vi t. ex. att ljusbilden, under det att densamma är på väg mot 0° på skalan, befinner sig vid 25°, när' han med större hastighet kastas åt ena eller andra sidan, så kan denna rörelse utmärka ett elementartecken lika väl, som om ljusbilden, innan samma rörelse egde rum, hade stannat på 0°.

En ganska afsevärd tidsintervall kan befinna sig emellan det moment, i hvilket liniens ena ända förbindes med batteriet, och det i hvilket den motsvarande rörelsen hos galvanometern vidtager. Innan man utsänder den ström, som skall åstadkomma bildandet af nästa elementartecken, behöfver man emellertid icke afvakta utloppet af berörde tidsintervall. De särskilda ströminsläpp-ningarne följa, vid liniens batteriända, successivt på hvarandra; nålens rörelser, vid den motsatta ändan, likasom afspegla den olika hastigheten hos de vågor af elektricitet, som sålunda åvägabringas vid jordändan af linien.

Med användning af spegelgalvanometer såsom mottagningsinstrument uppnår man på fransk-atlantiska kabeln så stor telegraferingshastighet, att endast 1,3 8 a (=0,2 7 sekund) erfordras för färdigbildandet af den signal, som utmärker en prick; och kan den variation af strömstyrkan, som härvidlag kommer till stånd, stundom belöpa sig till endast af den strömstyrka, som skulle uppstå, när vid permanent batterislutning utåt linien strömningen vid denna jordända blefve konstant. På sådant sätt uppnås en telegraferingshastighet af 15 à 17 ord i minuten.

Vid telegraferingen kan man emellertid icke behöfva insläppa någon elektricitet i sjelfva linien; det kan vara tillräckligt att försätta den fria elektriciteten inom densamma i rörelse än åt ena än åt andra hållet. Med hänsyn härtill kan man anordna en kabeltelegrafering i enlighet med schemat i fig. 247, se följande sida.

När häfstången till nyckeln K tryckes ned mot sitt städ, blir batteriets

Källa: Project Runeberg ·