Sida 414
XVI. Kabeltelegrafering
•414
föränderlig med temperaturen, bör man, för att kunna exakt beräkna verkan af shuntningen, hvarje gång i sammanhang med den hufvudsakliga undersökningen uppmäta detta motstånd.
För att finna en kabels laddningsförmåga, går man alltså till väga på följande sätt. Kabeln laddas (under à 1 minuts tid); under denna tid öppnas galvanometersnyckeln; shuntens motstånd afpassas för blifvande urladdning (låt vara till 200 reostatenheter). Omedelbart efter fullbordad laddning urladdas kabeln; utslaget i galvanometern (t. ex. 480 skaldelar) antecknas. Derefter laddas kondensatorn, sedan shuntens motstånd (exempelvis 1000 reostatenheter) blifvit lämpadt för kondensatorutladdningen. Slutligen urladdas kondensatorn genom galvanometern, hvars utslag (t ex. 450 skaldelar) antecknas. Antag galvanometerns motstånd vid tillfället = 5600 reostatenheter. Kondensatorns kapacitet är exempelvis = 0,5 mikrofarad.
Egentligen skulle nu styrkan af urladdningsströmmarne sättas proportionel mot sinus för halfva utslagsvinklarne; och eftersom vi vid hvarje afläsning hafva att göra med nålens dubbla utslagsvinkel (jfr sid. 231), skulle urladdnings-strömmarnes styrkor bedömas efter sinus för fjerdedelen af utslagsvinklarne, sådana de blifvit aflästa. Emellertid afläsas utslagen icke i grader utan i skaldelar på en icke bågformig utan rak skala. Det är sålunda egentligen tangenterna för dubbla utslagsvinklarne vi afläsa. I fråga om små vinklar äro likväl både sinus och tangenter proportionela mot gradtalen. Dock äro utslagen härvidlag ej alltid så små, att man kan anse att berörde proportionalitet eger rum. Man bör derföre, medelst shuntning, helst laga säj ätt utslagen, som svara emot de strömstyrkor, man vill jemföra, bli åtminstone någotsånär lika stora. Har man afpassat shuntningen säj ätt utslagen bli alldeles lika stora, kommer hela uträkningen att grunda sig endast på de tal, som angifva de vid shuntningen verkande motstånden. Vi antaga emellertid de båda här ofvan erhållna utslagen såsom uttryck för den relativa styrkan hos de delar af urladdningsströmmarne, som passerat galvanometerns lindningar.
Eftersom motståndet i galvanometerlindningarne är = 5600 r. e. och i den vid kabelurladdningen begagnade shunten = 200 r .e.\ så hafva endast af urladdningsströmmen från kabeln passerat galvanometerlindningarne. Talet 480 betecknar styrkan hos den del af kabelns urladdningsström, som passerade galvanometerlindningarne; siffervalören af kabelns bela urladdningsström blir alltså 480.5800
200
13920.
Den vid kondensatorns urladdning använda shunten åter hade motståndet 1000. Af hela urladdningsströmmen passerade alltså galvanometerlindningarne. Med 450 såsom uttryck för sistnämnde del af strömmen erhålles sålunda talet ^= 2970 till valör för kondensatorns hela urladdniugs-
ström. Frågan blir nu den: när en urladdningsström om 2970 fås från en kondensator om 0,5 mikrofaraders kapacitet; hur stor kapacitet har den kon-
Källa: Project Runeberg ·