Lärobok i telegrafi

•465

efter förmår relaishäfstången öfvervinna den motverkande kraften hos spänn-fjedern till den knähäfstång, mot hvilken hon föres till följd af såväl ankarets attraktion till den ena magnetpolen som dess repulsion från den andra. Relaishäfstångens beröring med den andra knähäfstången upphör då; och till följd deraf öppnas hithörande lokalkedja. Hvarje gång nyckeln K2 slutes och strömstyrkan följaktligen nedsattes till +1, blir alltså samma lokalkedja sluten; men när nyckeln A"2 är öppen, i hvilket fall strömstyrkan går upp till +4, öppnas det till relaisen R2 hörande lokalbatteriet. Apparaten S2 gifver alltså skrift för nyckeln KT

När båda nycklarne äro öppna, utgår på linien en positiv ström af styrkan 4. På mottagningsstationen attraheras då häfstången i relaisen R., så kraftigt, att endera af knähäfstängerna och n2 föres åt sidan, till följd hvaraf den af relaishäfstången förmedlade beröringen emellan knähäfstängerna upphäfves och afbrott i tillhörande lokalkedja uppkommer. Af den positiva strömmen tryckes häfstången i relaisen i?, fastare mot klacken. Äfven i den hit hörande lokalkedjan är sålunda afbrott för handen.

Antaga vi först, att telegrafering verkställes endast med nyckeln A",, inkommer på mottagningsstationen endast positiv ström, i styrka vexlande emellan 4 och 1. Härunder ligger häfstången i relaisen i?, (på mottagningsstationen) permanent mot klacken, hvadan inom dit hörande lokalkedja kontinuerligt afbrott eger rum. Den till relaisen R., hörande lokalkedjan slutes deremot, hvarje gång strömstyrkan aftagit så mycket, att den på den undanträngda knähäfstången verkande fjederkraften blir större än relaishäfstångens, af ankarets attraktion och repulsion betingade, tryckning. Detta inträffar straxt efter det nyckeln K2 blifvit nedtryckt.

Antaga vi nu, att telegrafering verkställes endast med nyckeln K^, så blir den utgående strömmens riktning negativ, hvarje gång denna nyckel tryckes ned, och relaisen Ä, (på mottagningsstationen) sluter då sin lokalkedja. När åter nyckeln K, återgår till hviloläget, blir utgående strömmens riktning positiv och häfstången i Rt tryckes då mot sin klack.

När, till följd af ändradt läge af nyckeln JTj, strömstyrkan öfvergår från t. ex. +4 till —4, passerar den alla mellangrader mellan de båda maximi-styrkorna, följaktligen äfven +1 och —1 och samtliga mellangrader mellan dessa sistnämnda strömstyrkor. Oaktadt ena eller andra knähäfstången i relaisen R2 varit bragt ur sin beröring med tillhörande relaishäfstång, hvarje gång strömstyrkan gått upp till ett visst värde mellan +1 och +4 samt mellan —1 och —4, har dock de båda knähäfstängernas samtidiga beröring med relaishäfstången varit återstäld under en del af tidsintervallen för strömstyrkans aftagande från -f-4 till 0 och derefter inträffande tilltagande i motsatt riktning, yi! —4. Men tidsmomentet för den härigenom uppkommande slutningen af den till R2 hörande lokalkedjan lärer, om instrumentet är väl injusteradt, vara så kort, att attraktion af ankaret i S2 derunder ej hinner komma till stånd. Emellertid innebär öfvergångsoperationen med nyckeln A, våda för relaisen R2, när nyckeln K2 är öppen. Att samma öfvergångsoperation, när nyckeln Ä'2 är

Nyström. Lårobok i Telegrafi. 30