Lärobok i telegrafi

46G

sluten, icke innebär våda för relaisen ff2 — enär strömstyrkan då passerar mellangrader af sådan beskaffenhet, att den inom relaisen R2 afsedda verkan så mycket säkrare uppnås — är redan erinradt. Att öfvergångsoperationen med nyckeln K2 icke innebär våda för relaisen Rx, när nyckeln Kx är öppen, har ock blifvit visadt. Att samma öfvergångsoperation, när nyckeln Kx är sluten, icke innebär våda för relaisen Æ,, betingas deraf att relaisen Rx har tillräckligt omfång för att slå för alla negativa strömmar mellan —4 och —1.

Ytterligare hafva vi emellertid att taga i betraktande sjelfva öfvergångs-momenten. När nyckeln Kx befinner sig i öfvergångsmomentet, då S,, S2, P och tx äro i omedelbar beröring med hvarandra, blir batteriet slutet inom sig sjelft, och ingen afsevärd ström går ut på linien. För relaisen R2 innebär detta en viss våda, men denna sammanfaller med den förut påpekade vådan af strömstyrkans successiva öfvergång till och från 0. För relaisen Rx innebär deremot samma moment ej någon våda, ty i detta moment inledes eller afslutas ett elementartecken på apparaten Sx, och ifrågavarande momentana öfvergång står i fullkomlig öfverensstämmelse med den för teckenbildningen erforderliga strömutvecklingen.

Öfvergångsmomentet för nyckeln TT,, i hviket b, c och t2 äro i omedelbar beröring med hvarandra, verkar ej heller störande på den afsedda strömutvecklingen och är sålunda icke för någondera relaisen vådligt.

Vi hafva vidare att taga i betraktande, att vid den här i fråga varande telegraferingen det städse är båda stationernas batterier, som äro verksamma, ej endast den enas. Innan vi öfvergå till förklaringen af de strömnings-förhållanden, som till följd häraf uppstå, vilja vi erinra, att en positiv ström från ena stationen, A, af t. ex. styrkan 4, verkar magnetiserande i samma riktning som en negativ ström från den andra stationen, B, af t. ex. styrkan 1; och att totala magnetiserande verkan af dessa båda strömmar är lika med verkan i förevarande afseende af en positiv ström från A, af styrkan 5, eller, hvilket är detsamma, lika med verkan af en negativ ström från B, äfvenledes af styrkan 5. Deremot magnetiserar en positiv ström från A, af t. ex. styrkan 4, i motsatt riktning mot en positiv ström från B, af t. ex. styrkan 1. Samfälda verkan af båda strömmarne är = verkan af en positiv ström från A, af styrkan 3 = verkan af en negativ ström från B, likaledes af styrkan 3.

Dessutom anmärkes, att den magnetiserande verkan af en positiv ström af en viss styrka genom linielindningarne på en relais är densamma som den magnetiserande verkan af en negativ ström från samma håll och af samma styrka genom kompensationslindningarne; och tvärtom. Samfälda verkan af t. ex. en positiv ström af styrkan 3 genom linielindningarne och en negativ ström af styrkan 1 från samma håll genom kompensationslindningarne är = verkan af en positiv ström från samma håll af styrkan 4 genom linielindningarne = verkan af en negativ ström från samma håll likaledes af styrkan 4 genom kompensationslindningarne o. s. v.

När telegrafering icke eger rum från någondera stationen, går från hvardera hållet ut i linien en positiv ström af styrkan 4. Den magnetiserande