Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas

Originalsida 81
Originalsida 81
Originalsida 80
Originalsida 81
80–81

Sida 81

Checa, Ulpiano, spansk målare

voro Napoleon III:3 förnämsta stöd. Slutligen har det öfvergått till betydelsen af ensidig, skrytsam och utmanande patriotism i allmänhet. Ordet chauvinist (fr. chauvin) lär ursprungligen varit ett öknamn, erinrande om en soldat Nicolas Chauvin från Rochefort, hvilken på sin ålderdom med så naiv skrytsamhet berättade minnen från revolutionskrigen och så öfverdrifvet uttryckte sin beundran för Napoleon, att hans namn blef en populär benämning på andra hans gelikar, hvarefter teatern upptog typen och ytterligare bidrog att popularisera den (först lär typen under detta namn förekommit i bröderna Cogniards 1831 uppförda vådevill "La cocarde tricolore"). Jfr Charlet.

Chauvinist [ja-], fr. chauvin, urspr. en som blindt beundrar någonting (en åsikt, ett parti, en person o. s. v.); numera vanligen en af ensidigt öfverdrifven, hetsig patriotism kännetecknad person. Se Chauvinism.

Chaux-de-Fonds [jå-de-få'], La, köping i schweiziska kantonen Neuchâtel, nära franska gränsen, i en vild, vattenfattig dal, 992 m. ö. h. 38,784 inv. (1904). C., som är hufvudort för den schweiziska urtillverkningen, har en urmakarskola och ett gymnasium. Urtillverkningen i C., Le Locle och omgifning går till 300,000 st. årligen med ett värde af 32-36 mill. francs. - C. är station på järnvägen Neuchâtel-Locle-Morteau, och flera småbanor utgå därifrån.

Chavannes [java;n], Puvis de, fransk målare, Se Puvis de Chavannes.

Chavass (arab.), gendarm, polissoldat i Turkiet. Chavasser användas ofta såsom ledsagare för resande.

Chaves [jäves], stad i portugisiska distriktet Villa Real (Traz os Montes), 10 km. från spanska gränsen, i Tamegas bördiga dal, öfver hvilken går en bro från Trajanus' tid (154 m. lång i 16 bågar). 6,463 inv. (1900). Salthaltiga varma källor (71° C.), romarnas Aquæ Flaviæ.

Chaves [jäves], Emmanuel de Silveira Pinto de Fonseca, grefve af Amarante, markis af C., portugisisk revolutionsman, började 23 febr. 1823 i Villa Real det reaktionära partiets revolution mot 1822 års fria författning, samlade trupper i staden Chaves, upprättade ett slags regering, men blef 23 mars slagen och jagad ur landet. När, ett par månader senare, det konstitutionella partiet föll, återvände han och blef då markis af C. Sedermera stod han i spetsen för absolutisternas resning (okt. 1826), lät utropa dom Miguel till konung, inföll med en insurgenthär i Traz os Montes, men blef, efter en kort tids framgång, slagen vid Oporto (jan. 1827) och Penafiel (2 febr. s. å.). Han gick då i landsflykt, återvände 1828, sedan dom Miguel låtit utropa sig till enväldig konung, men fick ingen tack för hvad han gjort för Miguels sak och dog svagsint 1830.

Chavica, bot. Se Piper.

Chavicin (Kavicin), farm. Se Piper.

Chazal [jaså7!], Pierre Emmanuel Felix, baron de C., belgisk general och krigsminister, f. l jan. 1808 i Tarbes, d. 25 jan. 1892 i Pau, var son till en i Belgien afliden ledamot af franska nationalkonventet och fick sin uppfostran i Belgien. Till en början köpman i Bruxelles, tog han en verksam del i 1830 års revolution och därpå följande krig mot Holland, blef snart generalintendent och 1831 öfverste samt adjutant hos konung Leopold I. 1847 blef han general och s. å. krigsminister, hvilken syssla han skötte till 1850. År 1859 blef han ånyo krigsminister och verkade som sådan nitiskt för en ombildning af artilleriet och för Antwerpens befästande. En duell (8 april 1865) med en folkrepresentant gjorde hans ställning obehaglig, hvarför han 1866 utträdde ur ministären. 1870 blef C. befälhafvare för de till belgiska gränsens skydd mobiliserade trupperna och tog 1874 af hälsoskäl afsked ur armén. 1860 hade han baroniserats och 1866 fått titeln statsråd. Han uppträdde 1887 som en af motståndarna till general Brialmonts nya befästningssystem.

Chazarer. Se Kazarer.

Cheb, det tjechiska namnet på staden Eger.

Chebeck, Schebeck l. Zebeque (fr. chebec, eng. shebeck, af turk. sumbeki), sjöv., ett långt, smalt och ganska skarpt fartyg, som förekommer vid de flesta Medelhafskuster. Fartygets förstäf skjuter fram i en mycket lång och skarp spets; äfven dess akter är betydligt utspringande och hög samt försedd med galleri. - Konstruktionen liknar mycket galärens, och i likhet med denna kan chebecken äfven framdrifvas genom rodd. Fartyget har tre master, af hvilka den främsta är mycket framåtlutande. Alla masterna äro försedda med latinsegel, som vid storm utbytas mot smärre, fyrkantiga segel, hvilket i Frankrike gaf anledning till att chebecker försågos med polacker-tackling (där hvarje mast är i ett trä) och fyrkantiga segel, så att de liknade skepp. De minsta örlogschebeckerna förde tolf större och mindre skjutpjäser; de största hade ända till fyrtio sådana och en dräktighet af 3-4 hundra ton. - Chebecker förekommo redan i 15 :e årh., ehuru icke som krigsfartyg. I de svensk-ryska sjökrigen i slutet af 1700-talet deltogo många chebecker, synnerligast i ryska flottan. - De svenska chebeckerna (se fig.) skilde sig till sin konstruktion betydligt från Medelhafschebeckerna. De förde fyra ganska grofva kanoner, två för och två akter, hvilka sköto öfver relingen. För rodd funnos tofter samt nio årtullar eller klykor på hvarje sida. R. N.*

Checa [tje'ka], Ulpiano, spansk målare, f. 1860, bosatt i Paris, har målat stora, lifliga och virtuosmässigt genomförda effekttaflor med antika motiv, bl. a. Barbarer storma fram till ett tempel,

Källa: Project Runeberg ·