Sida 59
fruktbarhet och blomsterskrud skola icke strax försvinna ur verlden; derför sänder Balder Dröpne, fruktbarhetens ring, och Nanna sin blomstermatta till baka till öfverjorden. Naturens död under den mörka årstiden, och uppvaknande till nytt lif under den ljusa är det sig oupphörligen förnyande förespelet till verldsalltets undergång och förnyelse (jfr Lüning, sid. 66).
Forsete (fn. Forseti) är son till Balder och Nanna. Han är rättvisans gud och till honom komma alla, som hafva rättstvister, och från honom gå alla förlikta. Hans boning Glitne (fn. Glitnir) hvilar på guldpelare och är täckt med silfver; der är den bästa domstol bland gudar och menniskor.
Forseti, försittare, rättens föreståndare, domare, af for = fyrir för, och setja, sätta. Glitnir, den glänsande, af glita, glänsa, glittra.
Kättvisan skipades på tinget under bar himmel vid den ljusa årstiden och endast medan solen var uppe i den blomstrande naturens sköte. Tingets helighet och rättvisans renhet uttryckas med gudens på guldpelare hvilande och med silfver täckta boning. Balders glans utbreder sig öfver sonen (Petersen). Om Syn se sid. 35.
§ 19. Odins öfrige söner.
Härmod (fn. Hermóðr) är det krigiska sinnets, modets guddom. Han är Odins sändebud och erhåller af honom sköld och brynja, medlen att visa sitt krigaresinne. Han användes till hvarje farlig budskickning, och red derför till Hel för att befria Balder. Han kallas den snabbe och Odins sven.
Hermóðr, krigiskt sinne, mod, af her, här, och móðr, mod.
Det tillhör ett fritt och sjelfmedvetet väsende att med mod och djerfhet gå faran till mötes och i hennes betvingande finna sin tillfredsställelse. Denna sida i
