Sida 3
Författarens förord.
Själens odödlighet och dess tillstånd på andra sidan om grafven är, ett ämne, som i många år sysselsatt min uppmärksamhet Knappt hade jag begynt studera filosofien, förr än det blef vigtigaste föremålet för mina forskningar; men det gick mig, såsom det förmodligen går hvar och en, som tänker sjelf i denna angelägenhet: hundrade gånger ändrade jag mina tankar; jag tänkte och tänkte om igen, och tänkte ånyo för att åter tänka om igen. Näppeligen hade jag hunnit få ett lärosystem färdigt och gladdes att tro det vara färdigt, förr än jag fann mycket att ändra, mycket att förbättra, och sedan jag länge hade jemkat och konstlat på min lärobyggnad, ref jag slutligen alldeles ned henne, för att åter uppföra en ny; och med den var jag efter kort tids förtopp lika så litet nöjd. Odödlighetens hopp har jag städse ansett för visst; men odödlighetens tillstånd har stundom förekommit mig tydligt, stundom dunkelt; men det är naturligt, att vi i dessa utsigter önske oss så mycket ljus och sa mycken visshet, som sakens natur medgifver. Derföre har jag icke upphört att forska i detta ämne, intilldess jag kunde bringa mina tankar till den stadga, att jag kände en öfvertygelse, som nu ej vidare kan kullslås, en öfvertygelse, i hvilken mitt förnuft nu känner lugn och tillfredsställelse. Hvad jag sedermera har läst eller tänkt i detta ämne har på intet sätt försvagat hvarken min fullkomliga öfvertygelse,
li
Källa: Project Runeberg ·