Sida 140
12. kap. I hvilket ingeniör Robur handlar som om han ville täfla om ett af de Monthyonska prisen.
hvars grönskande vinstockar betäcka hela detta land, hvilket lifligt påminner om trakterna vid Bordelais eller Bourgogne.
Denna promenad på femhundra kilometer, öfver lilla och stora Kabylien, slutade vid middagstiden vid spetsen af Kasbah strax bredvid Algier. Hvilket skådespel för passagerarna ombord på Albatros! Denna öppna redd, som utbreder sig mellan cap Matifou och pointe Pescade, denna kust, bebygd med leende, hvita villor, palatser och kapeller, dessa nyckfulla dalar, beklädda med gröna mantlar, detta blånande Medelhaf, genomkorsadt af väldiga atlanterångare, hvilka sågo ut som små ångbåtar! Och så fortsatte det hela vägen till det pittoreska Oran, hvars invånare, fördröjda i slottsträdgårdarna, kunde se Albatros bland aftonens första stjernor.
Om Onkel Prudent och Phil Evans undrade hvad det var för en idé af ingeniör Robur att låta deras flygande fängelse sväfva öfver Algeriet — denna fortsättning af Frankrike på motsatta stranden af ett haf, som verkligen förtjenar namnet Franska bugten, — så måste de i alla händelser tänka, att denna idé var särdeles god två timmar efter solnedgången. En vridning, som rorgängaren gjorde med styrhjulet, förde Albatros mot sydost, och dagen derpå, sedan den kommit förbi Tells bergland, såg den dagen bryta in öfver Saharas vidsträckta sandhaf.
Se här hvad som hände vid början af den 8:de Juli. Man passerade den lilla byn Géryville, uppförd liksom Laghouat, på öknens gräns för att underlätta eröfringen af Kabylien. Man passerade vidare och icke utan svårighet passet Stillen, vid en ganska häftig vind. Man for fram öfver öknen, stundom långsamt öfver de grönskande oaserna, stundom med en ofantlig hastighet, som öfverträffade gamens flygt. Flera gånger måste man till och med skjuta på dessa farliga foglar, hvilka i
Källa: Project Runeberg ·
