Sida 183
14. kap. I hvilket Albatros gör något, som kanske ingen kan göra efter.
tillryggalagt sjutusen kilometer på nitton timmar — hvilket gör mer än fem kilometer i minuten. Denna hastighet var nästan dubbelt så stor som den Albatros i vanliga fall kunde erhålla medelst sina framdrifvande propellrar.
Men till följd af kompassnålens missvisning vid den magnetiska polen visste Robur icke längre hvar han befann sig. Man måste vänta tills solen visade sig under förhållanden, hvilka voro lämpliga för att anställa observationer. Olyckligtvis var himlen i dag betäckt med tunga moln, och solen syntes icke till.
Detta var en så mycket känbarare missräkning, som de båda framdrifvande propellrarna hade lidit åtskillig skada under den snabba farten.
Robur, som var synnerligen förargad öfver detta missöde, kunde endast bibringa sin apparat en jemförelsevis medelmåttig hastighet. Då han passerade Paris’ antipoder skedde detta med en hastighet af endast tjugofem kilometer i timmen. Man måste för öfrigt akta sig för att förvärra skadorna. Om de båda framdrifvande propellrarna blefve urståndsatta att arbeta, skulle luftskeppets belägenhet, der det sväfvade fram öfver Stilla hafvets vidsträckta vatten, blifva mycket farlig. Ingeniören funderade också på, om han icke redan nu borde skrida till verket med reparationerna för att betrygga återstoden af resan.
Dagen derpå, den 27:de Juli, vid sjutiden på morgonen signalerades land i norr. Man förvissade sig snart om, att det var en ö. Men hvilken af dessa tusentals öar, som ligga kringströdda i Stilla hafvet? Robur beslöt sig för att i alla händelser stanna der, dock utan att stiga ned till jorden. Enligt hans åsigt skulle skadorna kunna repareras på en dag och man vara redo att fortsätta färden redan samma afton.
Stormen hade nu alldeles lagt sig — en omständighet, som var särdeles gynsam för de manövrer, hvilka
Källa: Project Runeberg ·