Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse

En likartad marmor brytes af Bröderna Gustafsson i trakten af Mölnbo, och dessa hade, förutom en pelare, såsom utställningsföremål anmält den i nämnda bergart utförda, inre gafvelfasaden i Nordiska museets bus, ett arbete, som tilldrog sig välförtjent uppmärksamhet.

Bland de olika slag af urbergsmarmor, som under de sista åren kommit till användning, är säkerligen en af de förnämsta den, som brytes på Ekebergs herrgård i Nerike, och hvaraf C. S. von Stedingk utstälde en pelare oeb ett stort block. Denna särdeles vackra, nästan hvita marmor, hvaraf stora block kunna erhållas, har bland annat användts till fasaden i C. von Rosens palats vid Strandvägen i Stockholm.

Sibirisk kalksten förekommer och har tillgodogjorts omkring Storsjön i Jemtland, omkring Hjelmaren i Nerike, i Vestgötabergen, i Östergötland, i Skåne samt på Öland och Gotland. Denna bergart har varit af större betydelse för den äldre och särskildt för kyrkoarkitekturen i vårt land än någon annan, men under en mycket lång period, som närmast föregick den nuvarande uppblomstringen af byggnadskonsten, användes den endast mera tillfälligtvis. De i gamla tider storartade stenbrotten voro öfvergifna ända till början af 1880-talet, då behofvet af stenslag, som lämpade sig för ornamental behandling, uppstod temligen plötsligt och sedermera växte mycket hastigt. Sedan dess har också inom flertalet af de nämnda silurområdena utvecklat sig en rätt betydande stenindustri.

Ifrågavarande bergart är af mycket olikartad beskaffenhet, icke blott inom de skilda siluriska aflagringarna utan också i de särskilda lagren i hvarje särskildt stenbrott, och det är endast genom ett synnerligen noggrant aktgifvande på stenen vid sjelfva brytningen, som man kan erhålla säkerhet för, att densamma är hållbar och lämplig för byggnader, som skola bestå under längre tid. Tyvärr synes man blifva allt mera benägen för att glömma delta, och därför kan man också förutse, att en del af de stenbyggnader, som nu uppföras, icke kommer att bibehålla sig så länge, som man har rätt att vänta, och som kunnat blifva fallet, om brytningen föregåtts af tillräckligt noggranna undersökningar och en tillräckligt skarp kontroll egt rum. Såsom redan antydts, var det en bestämd afsigt, att denna utställning skulle anordnas så, all den kunde tjena till vägledning vid urvalet af sten, särskildt inom de siluriska formationerna, men tyvärr kunde denna plan icke fullt genomföras. Den utställning, som bäst fylde anspråken i detta afseende, tillhörde Jemtlands liinskomité (pl. 286), hvilken visade stora oarbetade block af röd och grå kalksten från Hälle och Fugelsta i trakten af Östersund, upplagda i samma ordning, som de intaga i stenbrotten, samt af kalksten 1'rån Lit, alla visande, att bergarten inom detta silurområde uppträder i mycket