Sida 1071
LV.
ELEKTRICITETEN VID UTSTÄLLNINGEN.
AF
G. R. DAHLANDER.
En af de mest i ögonen fallande olikheter mellan de första verlds-utställningarna i London och Paris och de senaste utställningarna af industri-och konstalster i Europas och Nord-Amerikas förnämsta städer är den stora och allt mer växande betydelse, som elektriciteten erhållit vid de under de två sista årtiondena anordnade täflingarna af detta slag. Genom elektroteknikens storartade utveckling har icke blott området för den industriela verksamheten i hög grad utvidgats utan älven sjelfva utställningstekniken väsentligen förbättrats och förenklats. Den elektriska arbetsöfverföringen gör möjligt alt inom en vidsträckt utställning på ett bekvämt sätt fördela drif-kraften från en centralkraftstation, så all hvar som helst på utställnings-platsen maskiner hastigt kunna igångsättas och lika hastigt stannas. Genom den elektriska belysningen har icke blott det nödvändiga utställningsarbetel under nätterna väsentligen underlättats utan äfven tiden lör allmänhetens besök kunnat förlängas, och de vackra ljuseffekter, som genom elektriciteten framkallats, hafva utgjort en ny dragningskraft af icke ringa betydelse för de utställningsbesökande. Den fördel, utställningsväsendct haft af telefonen, är lika uppenbar. Dessa elektricitetens tillämpningar för sjelfva expositions-tekniken hafva äfven vid 1897 års utställning vunnit vidsträckt användning och verksamt bidragit till att gifva densamma en karaktär, helt olika 1866 års utställning i vår hufvudstad. Under den tidrymd, som förflutit mellan
131
