Sida 373
XXVIII. Allmänna läroverken, af N. G. W. Lagerstedt
ALLMÄNNA LÄROVERKEN
(jemte enskilda läroverk för gossar, samskolor och Pedagogiska biblioteket).
AF
N. G. W. LAGERSTEDT.
I. ALLMÄNNA LÄROVERK.
1. Uppkomst, ändamål, organisation.
Föregångare till de allmänna läroverken i Sverige voro de klosterskolor, domkyrkoskolor och stadsskolor, som redan under katolska tiden funnos här. Domkyrko- och stadsskolorna bibehöllos efter reformationens införande. Under Gustaf II Adolfs tid inrättades högre skolor, gymnasier, det första i Vesterås 1620. I den berömda skolordningen af 1649 kallas de lägre skolorna trivialskolor. Gymnasierna fortforo som skilda läroverk ända till år 1849. Namnet trivialskola upphörde genom skolordningen 1820 alt officielt begagnas, de mot-svaras i denna dels af vissa lärdomsskoloiy*: dels af apologistskolorna. Ar 1849 påbjöds sammanslagningen af dessa lärdomsskolor och apologistskolorna med gymnasierna till ett slags läroverk, elementarläroverk. Genom den nu gällande läroverksstadgan af d. 1 Nov. 1878 infördes i stället för detta namn benämningen Allmänna läroverk.
De allmänna läroverkens ändamål är enligt gällande stadga sä väl all utöfver omfånget för folkskolans verksamhet meddela medborgerlig bildning som ock att grundlägga de vetenskapliga insigter, hvilka vid universitet eller högre tillämpningsskola vidare utbildas.»
Med afseende på det olika mått af kunskaper, som meddelas lärjungarne, samt klassernas däraf beroende antal indelas de allmänna läroverken i högre (= sjuklassiga) och lägre (= femklassiga eller treklassiga). De fem lägsta klas-
* Lägre» lärdomsskolor och »högre» lärdomsskolor; de högsta lärdomsskolorna voro gymnasierna.
Källa: Project Runeberg ·