Read Runeberg

Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse

Originalsida 105
Originalsida 105
Originalsida 104
Originalsida 105
104–105

Sida 105

V. Den femtonde Maj, af Ludv. Looström

Mellan Nord och Söder om vi gränser stält, alla äro bröder inom konstens fält.

Kvartett.

Hnr den unga tidens skapar-ifver in på nya banor slår, minnets bro dock ingen sönderrifver mellan gammal tid och vår.

Ha vi makt att trolla fram på stunden syner af fantastisk prakt, underlaget är den gråa grunden, den som våra fäder lagt.

Kör.

Hägring i sagoljns, tider som farit, fäste och gafvelhus,

Stockholm som varit!

Famnadt af ekars krans skimra i minnets glans, dröj, en romantisk dröm!

Spegla i stilla ström tinnar och torn och torg, Vasarnes borg!

Kör.

Ja, välkomna I alle till arbetets fest, till de vinkande murar, där minnet

är gäst

och där skönheten hor! 1 Medan vimplarna blanda sin färg- symfoni, sjunger våren, att tvekan och köld är förbi, och försmälter, en enda och stor

melodi,

i vår chor!

Carl Snoilsky.

Sedan förra delen af denna kantat utförts, reste sig H. K. H. Kronprinsen, som jemte H. K. H. Prins Eugen tagit plats nere på terrassen, och anhöll i egenskap af centralkomiténs ordförande med följande ord, att H. M. Konungen täcktes förklara utställningen öppnad:

»Eders Majestät!

Trettioett år hafva nu förflutit, sedanden sista allmänna konst-och industriutställningen egde rum här i Stockholm, anordnad under Eders Maj:ts egen höga personliga ledning. Det kan därför icke förundra någon, att svenske män, efter en så lång tidrymd, för några år sedan vände sig till Eders Maj:t med anhållan om tillstånd att inbjuda de nordiska länderna till en ny fredlig, fri och ädel täflan inom konstens mångskiftande och industriens olikartade grenar. Tack vare Eders Maj:ts, riksdagens och Stockholms stads frikostiga hjelp stå vi nu vid målet för våra sträfvanden, och jag vill härmed uttala allas vår djupt kända tacksamhet samt vår förhoppning, att Eders Maj:t täcktes med öfverseende och välvilja se på det arbete, som nedlagts i denna fosterländska gerning.

Källa: Project Runeberg ·