Sida 108
V. Den femtonde Maj, af Ludv. Looström
under hela sommaren bibehöll. Den ingaf redan nu den besökande en känsla af trefnad, som bådade godt och gaf vid banden, att det stora nationalföre-taget fått en lycklig lösning. Det skulle också under sommarens lopp visa sig, att utställningen egde en stor dragningskraft icke blott på liufvudstadens befolkning, utan på hela landet. Och det dröjde icke länge, förr än ryktet om densamma farit så vida, att icke blott från grannländerna utan äfven från mera fjerran belägna länder resande i mängd strömmade hit för att deltaga i den stora kulturfest, som nu firades i den aflägsna norden.
* *
Det stora företaget var således nu så vida kommet, att det, så att säga, öfvertogs af den stora allmänheten. Förarbetena för detsamma hade — om man frånser ogynsamma väderleksförhållanden — fått fortgå i lugn utan störande afbrott. Svårigheter hade visserligen stundom uppstått, hvilka det icke legat inom mensklig makt att kunna förutse, men de öfvervunnos och vållade inga nämnvärda olägenheter med afseende på resultatet. Att så blef förhållandet, därtill bidrogo många faktorer. I främsta rummet är i detta afseende att nämna den lyckliga omständigheten, att i spetsen för utställningen stod H. K. H. Kronprinsen, som med oaflåtligt intresse deltog i arbetet, ledde förhandlingarna och städse var redo att med råd och dåd främja det stora företaget. Därigenom underlättades högst väsentligt arbetet och utjenmades många svårigheter, hvilka utan detta höga intresse tvifvelsutan skulle fått en mindre lycklig lösning.
Hvad konstafdelningen vidkommer må erinras, att de mest frejdade konstnärer, den moderna konsten eger, hit sände af sina bästa arheten. För denna enastående tilldragelse i vår konsts häfder hade utställningen att tacka ordföranden i konstafdelningen, H. K. H. Prins Eugen, som under vidsträckta resor till utlandets stora konstcentra lyckades göra den kontinentala konsten intresserad för företaget.
I detta sammanhang må också nämnas H. Exc. riksmarskalken, herr friherre Fredrik von Essen, utan hvilkens tungt vägande förord med afseende på upplåtelse af terräng, med allt hvad därtill hörde, utställningen aldrig skulle kunnat hlifva livad den slutligen visade sig vara, en genom naturskönhet och lyckade anordningar tilldragande plats, dit tusenden och åter tusenden från när och fjerran strömmade.
Källa: Project Runeberg ·