Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse

till att upphjelpa den svenska jernindustrien. Efterfrågan på velocipeder, hvilkas försäljningssumma i Sverige representerar öfver en million kronor per år, har helt naturligt utvecklat en industrigren, hvilken äfven i vårt land är af afsevärd hetydelse. Genom segelsportens högst betydande utveckling under det senaste decenniet har en båtbyggnadsverksamhet uppstått, som väckt uppmärksamhet och vunnit erkännande äfven utom landets gränser. Och då därjemte flere skickliga svenska båtkonstruktörer på grund häraf framträdt, har svensk båtbyggnadskonst blifvit anlitad äfven af andra nationaliteter.

Äfven annan idrottsmateriel, såsom skridskor, skidor m. m., har genom idrottens allmännare öfvande och därmed sammanhängande täflingar vunnit en utveckling och fullkomning, som gjort dessa idrottsredskap till efterfrågade exportartiklar. Turistsporten har genom Svenska turistföreningens berömvärda verksamhet likaledes vunnit stor utveckling inom landet. Smaken för längre fotvandringar och turistfärder, hvarigenom svenska män och kvinnor lära sig känna och älska fosterlandet, har väckts till lif. Därjemte har kännedomen om Sverige, dess natur och folk samt sevärdheter blifvit allt mera spridd äfven i utlandet, tack vare Svenska turistföreningens energiska åtgärder härför. Den härigenom ökade turistströmmen representerar en betydande inkomstkälla för vårt land.

Med den utveckling de idrottsliga intressena i Sverige vunnit, var det naturligt, att desamma borde icke blott varda representerade vid den Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm, utan ock därvid intaga en ganska framskjuten plats.

Så blef också förhållandet. Liksom turist- och sportafdelningen i den svenska utställningspaviljongen vid Chicago-utställningen gaf en viss karaktär åt denna utställning, bidrogo äfven sporten och turistväsendet att gifva en vacker nationel pregel ät 1897 års utställning i Stockholm och utgjorde därmed en af dragningskrafterna till densamma.

Turisl- och sportutställningen hade sin egen prydliga paviljong, uppförd efter ritning af arkitekten Lilljekvist och vackert belägen vid Djurgårdsbrunns-vikens strand, strax lill venster om hulVudingången. Genast vid inträdet i den höga, luftiga hallen erfor man det behagligaste intryck, på grund af paviljongens lätta takkonstruktion och det ymniga, genom gulfärgade sidengardiner något dämpade ljuset, som från alla sidor utgöt sig öfver de utstälda föremålen. Tolalintryckel vid första anblicken var af synnerligt god verkan, i del all midtpartiet upptogs af fullriggade, eleganta segelkuttrar och andra farkoster, hvilkas hvita segel sträckte sig högt i tak. Däremellan framskymtade ett svenskt vinterlandskap i fonden, troget återgifvande Storbofallet i Jemtland, med intressanta isbildningar, och mellan isblocken forsande vatten, lrvars friska stänk