Sida 366
XXVII. Folkskoleväsendet, af C. G. Bergman
modellserier för papp-, trä- och metallslöjd, äfvensom samma fullständiga serier elevarbeten, smakfullt uppsatta på salens ena kortvägg. För pappslöjd funnos 100 modeller, för träslöjd äfven 100, fördelade i grundserie och fortsättnings-serie, hvardera med 50 modeller; metallslöjdserien omfattade 30 modeller.
Under de tre första åren, då gossar och flickor alltid undervisas gemensamt, liafva de förra samma slöjdarbeten som de senare, stickning och sömnad. Vid ungefär 10 års ålder börja gossarne med pappslöjdarbeten, vid 11 å 12 år med träslöjd samt sist med metallslöjd i de skolor, där sådan förekommer. 1 trä- och metallslöjd meddelas undervisning nästan uteslutande af folkskolans egna lärare och i pappslöjd af vid skolorna anstälda lärarinnor.
Skolköket var anordnadt i ett mindre rum, skildt från de öfriga. Fyra spisar voro stälda parvis och fristående på golfvet, med rökgång under detta. Äfven här var hela inredningen i full öfverensstämmelse med den, som begagnas i de vid skolorna befintliga köken: arbetsbord och pallar, bakbord, diskbord, skåp för porslin och kokkärl samt öfriga liusgerådssaker, såsom knifvar, gafflar, skedar, vispar m. m. På svarta väggtaflan var uppskrifven »matsedel» med uppgift å de till ett middagsmål för fyra vuxna personer eller två vuxna och tre barn erforderliga beståndsdelarnas mängd och pris. Vid sidan af svarta taflan fans ett mindre skåp, i hvilket förvarades prof på kaffe, té, socker, olika sorters mjöl och gryn, kryddor m. m., förvarade i mindre glasburkar. För att visa, huru ventilationen lämpligen borde ordnas, voro under taket anbragta tvenne frisklufttrummor samt allopp för den varma och mindre rena luften. Det första skolköket inrättades år 1889.
I såväl skolköket som i de öfriga rummen fans en mängd större fotografier öfvcr skolkök och skolbad, slöjd- och arbetssalar, läsrum och gymnastiksalar samt öfver de under sista decenniet uppförda skolhusbyggnaderna.
D. Grannländernas folkskoleutställningar.
Norge. Norge bade sin skolutställning på galleriet i den norska afdelningen i industrihallen. Den upptogs till största delen af de tekniska skolornas elevarbeten och undervisningsplaner. Folkskolan var mycket litet representerad och var dess utställning hufvudsakligen inskränkt till slöjden, särskildt den kvinliga. Fröken Marie Rosing hade en profsainling för kvinlig slöjd, vittnande om en i minsta detaljer utarbetad undervisningsmetod i afseende å såväl lärogång som läromedel för stickning, sömnad och tillklippning samt lagning och märkning. Dit hörde ock en större samling planscher för all förtydliga de olika handarbetena och anslutande sig till fröken Rosings arbete »Haand-arbeid som skolefag, veiledning for lærerinder», hvilket arbete utkom så tidigt
som är 1880.
Källa: Project Runeberg ·