Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse

det vara användbart vid upprättande af kartor öfver mera öppna trakter, såsom t. ex. de, hvil ka våra fjelltrakter erbjuda.

För öfrigt förekom en mängd instrument med tillbehör, afsedda för mätningar på den lägre geodesiens område.

Slutligen må bland öfriga till sista gruppen hörande instrument, såsom vågar, nivåer m. 11. apparater, nämnas en räknemaskin, uppfunnen af V. T. Odhner från Petersburg, hvilken maskin var den enda i sitt slag på utställningen. Den är af en synnerligen enkel konstruktion och jemförelsevis billig. Apparaten upptar ett ganska begränsadt utrymme, är lätt flyttbar samt mycket tillförlitlig. Man kan med densamma utföra icke blott operationer med de fyra räknesätten i hela tal, utan äfven verkställa kvadratrötters utdragning jemte flere andra inom både det praktiska lifvet och vetenskapen förekommande räknearbeten.

2. KARTOGRAFI.

AF

P. G. ROSÉN.

Om man med fog kan säga, att utställningen, hvad beträffar de instrument, som äro behöfliga för en kartas fullständiga upprättande från och med den matematiska grundläggningen eller trianguleringen, var temligen ofullständig, så gäller detta icke om sjelfva den kartografiska produkten, iy denna var ganska rikhaltigt representerad från de skandinaviska länderna. Då kartorna emellertid voro spridda på flere ställen, var det i förstone ej möjligt att af densamma erhålla en så jemförande öfversigt och ett så helgjutet intryck, som förhållandet skulle blifvit, om de varit sammanförda på en plats. Samlingen af svenska kartor, åtminstone dess hufvuddel, var förlagd till Nordiska museets mellanvåning ibland skolutställningar och slöjdalster, under det att de norska och danska återfunnos inom sina särskilda utställningsområden. Mest framstående bland de svenska kartarbetena voro naturligtvis de ekonomiska och topografiska kartor, som upprättats af liikets allmänna kartverk. Detta officiela kartverk bildades 181)4 och utgör egentligen en sammanslagning af de förutvarande ekonomiska och topografiska kartverken under chefen för generalstabens topografiska afdelning. Under det att dessa kartverk förut arbetat med livar sill anslag, ha genom denna sammanslagning arbetena vunnit större enhet och planmessighet, lill följd hvaraf man ock bör kunna förvänta bättre re-