Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse

träden på åratal, dess handlingar och protokoll försvnnno, och urmakarne i riket tillverkade endast enstaka ur åt en och annan person, som intresserade sig för svenskt arbete.

1 midten af 1800-talet funnos i riket 135 urmakare, som, med biträde af 292 personer, tillsammans under ett år tillverkade för 34,643 kronor; den förnämsta verkstaden var då G. W. Linderoths, med ett tillverkningsvärde af 8,000 kronor; men nu börjar åter på nytt lifaktighet inträda i yrket, huf-vudsakligen genom den i Stockholm anordnade utställningen af slöjdalster år 1851 samt äfven genom deltagande i den stora verldsntställningen i London samma år.

Kongl. vetenskapsakademien tilldelade år 1861 G. W. Linderoth ett extra pris af 5,000 kronor för en af honom nykonstruerad skeppskronometer, och år 1856 börja statens jernvägar beställa hos urmakaren Malmsjö i Göteborg de första stationsuren. Tornur tillverkas bos Gernandt och Garnström, kronometrar bos V. Söderberg; urfabrikationen gör således framsteg, och huf-vudstaden intager en hedersplats inom detta tillverkningsområde.

Med d. 23 Juli 1857 ingår en ny period för Stockholms urmakare; då sammanträda de ånyo och på förslag af G. W. Linderoth tillsättes en komité, som skulle afgifva åtskilliga förslag rörande yrket och återupprätta den i glömska varande nrmakare-societeten, som sedan denna tid årligen haft sina regelbundna sammankomster.

En svensk urmakare, som i England hedrat det svenska namnet, är

V. Kullberg (död år 1890), hvilkens kronometrar alltid blifvit belönade med högsta pris såväl vid de årliga täflingarna vid Kongl. observatoriet i Greenwich, som ock vid flere verldsntställningar.

Ar 1896 funnos i Sverige 805 urmakare (med 604 biträden), uppskattade till en bevillning af 636,869 kronor; däribland äro tre urfabrikörer (Halda, Linderoth och Tornberg) med en tillverkning, värderad till 159,437 kronor.

De inom riket varande urmakareföreningarna äro: Sveriges urmakareförening, föreslagen på industrimötet i Göteborg 1891 och stiftad i Stockholm 1892, Stockholms urmakare-societet, stiftad år 1695, och Stockholms urmakareförening (arbetare), stiftad år 1884; dessutom finnas åtskilliga afdelningar i Göteborg m. fl. städer, som sortera under Sveriges urmakareförening. Vi se således, att yrket numera såväl tager vara på sina intressen som sammanhåller sina medlemmar för urmakeriets förkofran och framåtskridande.