Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse

utan äfven till priset, hvilket af lätt insedda skäl måste ske i fråga om den ojemförligt största delen af produktionen, så torde riktigheten af ofvanstående omdöme icke kunna af någon fackman jäfvas.

Detta bekräftas för öfrigt ej hlott däraf, att svenskt glas vid åtskilliga utställningar såväl i Europa som Amerika erhållit första pris — ett svenskt bruk innehar ej mindre än 13 dylika pris, däraf 6 från stora utställningar i utlandet —, utan framför allt däraf, att landets egna behof af glas till största delen fylles af den inhemska produktionen, samt alt därjemte en högst betydande export af hushållsglas och buteljer eger rum. Denna export, som mest går till England och Amerika, är af sådan betydelse, att den vid ett af de större bruken omfattar mer än hälften af hela tillverkningen.

Utsigterna för den svenska glasindustriens framtid äro beroende på möjligheten för Sverige att fortfarande bestå i konkurrensen med utlandets glasproduktion. Förutsättningarna för ett framgångsrikt drifvande af denna industri äro: lätt tillgängliga och goda råmaterialier, billigt bränsle, billig drifkraft, goda kommunikationer, billiga och dugliga arbetare, billigt förlagskapital och sist, men ej minst, vetenskapligt grundade fackinsigter hos industriens målsmän. Af råmaterialier finnes i Sverige rik tillgång på sand, särdeles ren kvarts, natronfältspat, kalk och andra jordarter, hvaremot erforderliga alkalier och metalloxider till största delen måste importeras.

I fråga om bränsle kunde de sten- och brunkolsförande länderna visserligen synas halva en gifven fördel. Men denna fördel uppväges i Sverige delvis af den rika tillgången såväl på torf som på ett i följd af lokala förhållanden mångenstädes för andra ändamål värdelöst och särdeles billigt skogsaffall, hvaraf genom ändamålsenligt konstruerade ugnar värmen kan erhållas lika billigt som i de stenkolsförande länderna. I tillgång på billig drifkraft eger Sverige i sina många vattenfall en rikedom, som icke öfverträffas af något annat land, och kommunikationerna, som underlättas af den rika tillgången på goda hamnar, äro genom årligen tillkommande nya jernvägar stadda i beständig utveckling till det bättre.

Hvad förlagskapitalet angår, är detta dyrare och måhända svåråtkomligare än i utlandet. Däremot ega vi en mycket duglig arbetarestam, som dagligen rekryteras från en upplyst och intelligent befolkning. Då, såsom förut antydts, vid tillverkningen af finare hushållsglas arbetslönerna kunna uppgå ända till 80 procent af tillverkningsvärdet och vid framställningen af lyxglas med konstnärlig raffinering till ännu mera, är lätt att inse, hvilken roll arbetsdugligheten spelar vid denna industri.

Det är därför ett nöje att kunna konstatera, att den svenske glasarbetaren med afseende å lätthet att inhemta yrket, flit, ordning och smaksinne,