Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse

till stor fullkomlighet. Den karaktäriserande beståndsdelen i massan utgjordes af tungspat (naturligt barytsulfat); därjemte ingingo i denna plastisk lera från Dorsetshire och llinta, stundom äfven hen och vittrad granit frän Cornwall (China Stone). Massans sammansättning har sedermera undergått förändringar, och den kan numera framställas utan användande af tungspat.

Föremålen uppdrejas och svarfvas eller utformas i gipsformar af hvit jaspermassa och öfverdragas (engoberas) därefter med färgade jaspermassor, utrörda till vällingkonsistens. Sedan detta öfverdrag fått torka något, underkastas del afsvarfning och polering, hvarefter den färgade fonden belägges med i gipsformar utpressade ornament, växtmotiv, figurer m. m. af hvit jaspermassa, hvilka hållas så tunna, att, sedan pjesen blifvit bränd, den färgade fonden genomlyser något de tunnaste partierna. Godset hrännes allt efter mängden af i massan ingående flussmedel vanligen vid en temperatur varierande från 1,000° till 1,300°; då fältspatmassa, såsom t. ex. i Meissenfabriken, användes, sker bränningen vid ännu högre värmegrad. Efter bränningen skall godset vara fullkomligt sintradt och tätt och efter afskurning å ytan antaga matt vaxglans. De till framställande af beläggningsornamenten använda formarna skola vara gjutna öfver ytterst väl och fint utarbetade modeller, som för de finaste motiven vanligen utarbetas i vax. — Till färgning af engobemassan användas kobolt-oxid, kromoxid, manganoxid, jernoxid, nickeloxid m. fl. metalloxider.

Jasperware i sin fulländning är, liksom de i »påte-sur-påte» utförda artiklarna, en af keramikens finaste produkter. Den fordrar dock för att göra sig gällande ej blott synnerligen väl utförda modeller, utan äfven stor omsorgsfullhet och påpasslighet vid dessas anbringande och ett noggrant iakttagande af bränningstemperaturen.

Af Rörstrand var förutom kakelugnar och spislar utstäld en samling af serviser, vaser m. m. af porslin, fajans, opak, ivory och granit samt skålar, vaser m. m. i majolika. Bland de mera framstående föremålen märkes en större vas efter ritning af fru Anna Boberg, två stora vaser i majolikamanér af artisten Alf Wallander, serviser, vaser, koppar m. m. af benäkta porslin, däribland liere större vaser med emalj målning och dekoration i påte-sur-påte, samt väggplattor med olika dekorationer. Såsom nyheter voro att märka bordsserviser m. m. af fältspatäkta porslin, dekorerade med underglasyr- eller med emaljfärger. Bland nya fabrikat märktes äfven en större samling föremål, vaser, skålar, fat m. m. af fältspatäkta porslin efter mönster af Wallander, Eriksson m. 11., till större delen med för hand utförda reliefornament och målning under glasyren, samt åtskilliga föremål i s. k. »rouge flambé . Dessutom förekom en samling artiklar med kristalliserade glasyrer och föremål med dekoration i lysterfärger.

8-2