Sida 729
XLI. Kemisk industri, af A. Werner Cronquist
Ibland de kemisk industri tillhörande utställningarna intog Liljeholmens stearinfabrik särskildi i sättet atl exponera sin vara en framstående plats. Uti en till ljusstake formad tegelbyggnad, 11 m. i fyrkant och 14 m. hög, inrymdes nämligen den instruktiva utställningen, och från den stora ljusstaken höjde sig ett cylindriskt torn af tegel, 23 m. högt och 21/i m. i diameter. Den originela formen på byggnaden, som upptill afslutades med en kraftig elektrisk båglampa, utgjorde emellertid ej allenast en originel skylt, men inneslöt inom sig en fullständig serie af alla olika slag af råämnen och mellanprodukter, som kunna ifrågakomma vid stearinfabrikationen, och därjemte en synnerligt väl uppsatt, i arbete varande tillverkning af stearinljus.
Denna utställning ådrog sig en välförtjent uppmärksamhet af publiken. Det är ej nog att utställa en god vara, man skall också utställa så, att det synes, och helst så, att publiken kan få en idé om fabrikationens utveckling och gång. Detta hade Liljeholmens stearinfabrik löst på ett i allo lyekadt sätt.
Detta originela utställningsföremåls arkitekt var hr V. Dorph, dess konstruktör hr Fritz Söderbergh, byggmästare hr K. Hauffmann. Måleri-arbetena voro utförda af firman Leo. Lind & C:o och bildhuggeriarbetena af .1. Norling.
Ehuru ej direkt tillhörande kemisk industri torde en redogörelse för denna byggnads konstruktion här vara på sin plats.
Den fyrkantiga basen för staken hade ingenting med den öfriga konstruktionen gemensamt. Från 8 sträfmurpelare, hvil k a voro försedda med af hvalfgångar genombrutna sträfpelare, uppväxte 8 st. hvalfstrålar, sinsemellan förbundna genom stickkupor. Hvalfstrålarna slutade upptill mot en murad ring, och mellan de 8 pelarna voro stärkringar slagna. Grunden utgjordes af pålknippen, sammanhållna af betonkakor under livar och en af de 8 murpelarna. Stickkuporna formade sig inåt till ett kupolhvalf, och idåt gåfvo de staken dess form. För alt upptaga den beaktansvärda spänning, som dels uppstod pä grund af murmassans vigt, dels framför allt genom vindtrycket, vid storm, var kring kupolhvalfvets nedre del, strax ofvan de m ålan pelarna befintliga stärkringarna, en mycket stadig dragring af jern inlagd i murverket; från denna gingo ankarjern dels upp i strålarna och dels ned i sträf-pelarna. Från tryckringen i det sålunda bildade, öppna kupolhvalfvet uppväxte stakens öfre del, murad såsom en skorsten och konisk för atl bilda en ölVergång till sjelfva ljuset. Detta var muradt med radialtegel i likhet med livad nu begagnas för moderna skorstenar. Sjelfva ljustoppen utgjordes af en kopparhuf, hvilken kunde höjas för all gifva en under densamma befintlig strålkastare tillfälle atl sprida sill ljus. Inne i ljuset funnos stegar för att nä upp till strålkastaren. I hvarje hvalfstråle kunde under valdsam storm upp-
Källa: Project Runeberg ·