Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse

gen däraf, att ett i England vanligt förbud mot aflallslutens utsläppande i ett fabriken förbirinnande vattendrag af myndigheterna utfärdades, hvaraf fabrikens tillvaro hotades. Är vattendraget tillräckligt stort i förhållande till affallslutens mängd, har dock erfarenheten gifvit vid handen, att inga olägenheter uppstå af densammas uttappande. Vid sulfalfabrikerna däremot måste man, för att öfver hufvud fabrikationen skall löna sig, afdunsta luten och ur densamma återvinna kemikalierna. Det är denna operation, som förorsakar den vid dessa fabriker karaktäristiska, mindre angenäma lukten.

De norska trämasse- och cellulosafabrikanterna hade älven förenat sig till en kollektivutställning, inrymd uti en för ändamålet särskildi bygd villa i närheten af Gamla Stockholm. I denna villa bade hvar och en af dessa ell skåp eller montre, där deras fabrikat i form af stora ark exponerades, samt vackra fotografier gåfvo allmänheten tillfälle beundra de mestadels storartade vattenfall och skogar, hvaröfver de norska trämassefabrikerna förfoga. I Norge tillverkas för närvarande omkring 95,000 tons cellulosa och 110,000 tons mekanisk trämassa.

Pappersindustrien på utställningen var, i synnerhet från svensk sida, rikt representerad, dock saknades några af vårt lands både äldre och framstående pappersbruk, bvilka hade kunnat representera den så att säga äldre regimen, då papper tillverkades af enbart lump. Nu hade blott Tumba pappersbruk, tillhörigt riksbanken, utstält fina handgjorda papperssorter, såsom sedel-och vexelblankettpapper, samt ett stort sortiment prof på lill desamma användbar lump. De öfriga sju utställarne inom pappersfacket visade vackra prof på sina utmärkta fabrikat af alla möjliga papperssorter från omslags- och tapettill tryck- och skrifpapper, de flesta tillverkade enbart af trämassa genom olika blandningar af mekanisk trämassa och cellulosa, eller med en ringa uppblandning af lump. Som pappersfabrikationen är en sedan gammalt bedrifven industri och tillvägagåendet inom densamma därför af allmänheten kan anses kändt, vilja vi ej ingå på någon beskrifning däröfver, ulan inskränka oss lill att nämna, att, emedan papper uppstår genom att fibrer, uppslammade i vatten till en tunn välling, få utbreda sig i ett tjockare eller tunnare lager på en metallväf, där vattnet afrinner, lemnande en fäll af sammanfiltade fibrer, sä kan man tänka sig den ofantliga mångfald af papperssorter, som uppkommer genom alt använda olika fibermaterial. Ju finare och smidigare filtrer, desto starkare och bättre papper, då däremot grofva, stela fibrer icke lemna något godt resultat. Härtill kommer, att man af enbart mekanisk trämassa icke kan framställa ett hållbart papper, ty där äro fibrerna mer eller mindre fina, stela stickor, lösslitna genom slipningen, bvilka därför måste uppblandas med fibrer, som genom sin smidighet ega filtningsförmåga. Dessa egenskaper