Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse

kartong, voro fästa på i träramar spända rutformiga nät af fin messingstråd. Härigenom kunde, med oförminskad tydlighet, ett vida större antal horisontalsektioner framställas än på de ofvannämnda, af glas gjorda grufmodellerna, och därför uppmärksammades denna grufmodell mycket af alla fackmän, som hesökte grufutställningen. Denna från de öfriga afvikande typ af gruf-modeller härrör från midten af 1860-talet. Af nyss nämnda koppargrufva var nämligen en likartad modell utstäld vid industriutställningen i Stockholm år 1866, äfvensom vid följande års verldsutställning i Paris.

Äfven voro modeller utstälda, som afsågo att visa brytningsmetoderna vid en del gruffält. Några af dessa voro likasom de ofvan nämnda grufmodellerna förfärdigade af glasskifvor, på hvilka hrytningsmetodernas alla detaljer voro framstälda genom med oljefärg målade horisontal- och vertikalsektioner. Till dessa hörde de från Rosbergs (Hjnljerns grufbolag) och Dal-karlsbergs aktiebolags gruffält utstälda, som särdeles tydligt angåfvo några vid dessa gruffält begagnade specialmetoder för brytning af lossniga jernmalmer.

En brytningsmodell, som helt och hållet skilde sig från de öfriga, var den af-Norbergs bergslag utstälda. Denna modell, livaraf en del är synlig å pl. 251, visade i all detalj förfarandet vid igensättningsbrytning i Ivlack-bergsfältets grufvor. Brytningens alla faser voro på ett förträffligt sätl framstälda i denna modell. Vidare ock sältet för fyllnadsbergs anskaffande, de olika konstruktionerna af rullschakt, som användas i Norbergsfälten, samt bergtransporten nere i grufvan och i dagen, det inre af uppfordringsschakten, anordningarna för malmens skrädning m. m., allt utfördi med största noggrannhet och visande, att på denna modell mycket arbete blifvit nedlagdt.

Utom genom modeller voro brytningsmetoderna, stundom i sammanhang med andra detaljer, vid ett flertal gruffält också framstälda genom profilritningar. Sådana voro utstälda af, hland andra, Aktiebolaget Bångbro rörverk (Ingelshylte grufvor), Bispbergs aktiebolag, Dannemora gru [intressenter, Finmosse grufvebolag, Grufveakliebolaget Långban, Grängesbergs gemensamma förvaltning, Hjnljerns, Johannisbergs och Stribergs grufvebolag samt Tabergs grufvor. Alla dessa profiler och kartor studerades med intresse af besökande fackmän och särskildt Stribergs och Hjnljerns grufvebolags brytningsprofiler, framför allt den senare, hvilken i skalan 1 : 100 visade den säregna igensältningsmetod, som utbildats för tillgodogörande af Slotterbergsgrufvans lossniga och svårbrutna malm.

Den likaledes enastående brytningsmetod, som tillämpas vid arbetena i raset i Falu storgrufva, och af denna grufvas ingeniör, herr Th. Witt, utarbetats, fans äfven åskådliggjord genom profil- och planritningar. Särskildt visade dessa ritningar, huruledes det myckna stämplingsvirke, som denna metod kräfver, till stor del kan återvinnas.