Sida 181
IX. Linie- och stationsundersökningar
181
/so/ationsmätningar
vid ...........;............................................................................... station år 181.....
Hvardera differentialgalvanometerlindningens motstånd = .... S.E.; bussolens motstånd =.....S.E.
b » c*- liniens Bussolutslag för reostatmot-stånd af: Bussolutslag å Beräknadt ell. direkt funnet motstånd å: Isolationsexponent, dividerad med 1000 Yttre temperatur Undersökandes sign. Undersökningen utsträckt till station (eller andra anmärkningar): B B Nummer Littera Red.-faktor 3000 S. E. 5000 S. E. öppna linien slutna linien öppna linien slutna linien 105 b 110 31° 20° 48° 30' 54° 30' 1560 1244 18 — 10° Br Eneby 29A 97 a 95 23° 10 14° 30' 10 28° 37° 30' 236 160 0,4 — 2 Cg Tillberga 7, 119 a 100 36° 24° 41° 30' — 2435 — ) + 2 Ln Mälby » » n » 38° 10 27° 30' 10 — 28° — 488 + 2 » » 7, 92 b 100 40° 27° 30' 2° — — — — — Br Marielund o 100 a 105 39° 27° — — 617 520 3 + 5 »f differentiell Wäsby
Anm. 1. Storleken af talen r och r', nti 9:de och 10:de kolumnerna i förestående tabell, bestämmes i enlighet med föreskrifterna å sidd. 170 och 171. Det ur tabellen i bokens slut erhållna talet för batteriets motstånd innefattar äfven bussolens motstånd. Samma bussol, som används för batteriets slutande genom 3000 och 5000 S. E. motstånd, bör vid egentliga liniemätningen begagnas.
Anm. 2. För att ej vid bussolmätning på linien 97, a, erhålla allt för stora utslag, måste batteriet tagas ganska litet. För bestämningen af detta batteris konstanter blefvo då reostat-motstånden 3000 S. E. och 5000 S. E. för stora (föranledande för små bussolutslag), hvarföre batteriet i stället slöts endast genom 300 S. E. och 500 S. E. De i tabellen för de dervid erhållna utslagen utsatta värdena på E och B måste alltså divideras med 10; hvilken division antydes derigenom att 10 är i jurnalen satt såsom divisor till sjelfva utslagen, ehuru det icke är dessa, som skola divideras. Efter denna division blir £=132 och B =12. På enahanda sätt har man måst förfara vid mätning å slutna linien 119, a.
För bestämning af enstaka aflednings eller afledningsresultantens läge upprättas följande jurnalformulär; och varda för sådant ändamål äfven i denna jurnal införda resultaten af de i förestående jurnal intagna mätningar. Hvarje mätning ingår alltså i båda jurnalerna; specialmätning för bestämmandet af enstaka aflednings läge ingår dock endast i den sednare jurnalen.
A tledningsmätningar
vid ......................................................... station år 187..... « = .... s. B.; ß =____S.E.
Datum Liniens nummer och littera Afledningsfria liniens motstånd • [-Specialmätning-] {+Special- mätning+} Uträkning enligt systemet I [-Uträkning enligt systemet-] {+Uträk- ning en- ligt syste- met+} III [-Uträkning enligt systemet-] {+Uträk- ning en- ligt syste- met+} IV Kontraktion i % Aflägsenhet i mil r= r' = P = £ = R' - x = y— x — y — x = X — 105, b 1436 1560 1244 1000 797 — — 998 438 998 438 — — 0 9,1 97, a 319 236 160 309 209 — — 123 196 83 156 — — 25 ? 7, 119, a 600 2435 488 2200 441 — — 417,5 182,5 365 130 — — 17 ? % 92, b 1570 — — — — 1570 670 r- — — — 1120 450 0 4,5 100, a 800 617 520 700 589 — — 358,5 441,5 356 439 — — 0,6 3,4
Källa: Project Runeberg ·