Lärobok i telegrafi

•286

ligg. 175, 177, ett hål befinner sig i rimsan, der nålen eljest skulle stöta emot denna, kan nålen obehindradt röra sig uppåt; häfstångens förbindelse med näbben bibehålles då äfven under denna del af rörelsen.

Huruvida såväl den ena som den andra häfstångens horisontalarm under sista hälften af dess rörelse uppåt kommer att bibehålla sin förbindelse med motsvarande nabb, betingas alltså af den omständigheten, huruvida tillhörande nål under samma del af rörelsen inträfar uti ett hål i den fortlöpande pappers-rimsan. Uti figg. 178 och 179 visas hvad som härvidlag inträffar, när den ena eller andra af de båda nålarne under sistnämnde hälft af rörelsen uppåt stöter emot pappersrimsan, hvilken af en ofvanför densamma befintlig walls hindras att, när stöten från endera stången inträffar, böja sig undan uppåt. I nämnde walls finnas åter fördjupningar (refflor), i hvilka nåländarne inträda, när de kommit igenom rimsan.

Fig. 178. <

Vid den ena, vertikala ändan af hvardera vinkelhäfstången är medelst ledgång fästad en horisontal skjutstång H, JT. På hvardera af sistnämnda stänger finns en mutter, stötande mot den ena eller den andra af de båda armarne P, P\ medelst hvilka skifvan B kastas öfver i det ena eller andra af de båda lägen, som utvisas af å ena sidan figg. 175 och 179, å den andra af figg. 177 och 178. Fig. 176 visar denna skifva uti sjelfva öfvergångsläget. Sista delen af skifvans öfverförande i ena eller andra läget åstadkommes emellertid af den ofvanom armen P befintliga tryckrullen, hvilken är fästad vid den fria ändan af en lamellfjeder, så att rullen dels kan höja sig, när muttern å ena skjutstången, i ena eller andra riktningen, drifver öfre armen P under centrum af rullen, dels derefter förmå samma arm att fullborda rörelsen i den påbegynta