Lärobok i telegrafi

•353

På axeln a (fig. 211), som är näst den sista i urverket, sitter bokstafshjulet a (fig. 210). På samma axel finns dessutom vid G ett koniskt vexelhjul, som ingriper i det likaledes koniska hjulet f, hvilket är fästadt på en vertikal axel. Denna sistnämnda axel, hvars nedre del är något synlig uti fig. 210, för häfstången S (fig. 210) omkring med alldeles samma hastighet, som den bokstafshjulet under sin gång erhåller. Ifrågavarande axel och dess funktioner beskrifvas med tillhjelp af fig. 213. Dess öfre del Q, som står i ledande förbindelse med så väl urverket i dess helhet som »Schlitten» S, hvilken representerar häfstången, är genom elfenbensplattan q isolerad från den nedre delen, hvilken åter står i ledande förbindelse med fjedern r,, som representerar klacken. Häf-stångsinrättningen S ledar sig vid sin venstra ända, när dess högra ända lyftes upp af ett uppstigande städ k, hvarigenom häfstångens förbindelse med rl upphäfves. Sedan häfstångsändan glidit öfver ändan af k, kommer häfstången, till följd af så väl sin egen tyngd som inverkan från fjedern r, att hvila mot rv

lf representerar den inre ändan af en tangent, som har sin axel ungefär på midten; K' höjer sig, när den yttre ändan tryckes ned. Till följd häraf skjutes k upp, likväl ej högre än till dess att skorrkanten vid o stöter emot taket till rummet A. Den vid o befintliga spiralfjedern drager nemligen öfre ändan af k inåt och nedåt, tillräckligt starkt för att hindra förenämnda kant att glida upp i öppningen s (fig. 214). Men innan sjelfva häfstången hinner fram till denna öppning, ditkommer främre ändan af det isolerade metallstycket ee', af hvars afrundade ända k tryckes något utåt, hvarigenom öfre ändan af k höjes något, så att den kommer under och be-

Nyström. Lärobok i Telegrafi.

Fig. 213.