Sida 387
XVI. Kabeltelegrafering
387
•
magnetlindningar till jorden. Häfstången i denna omkastare bringas nu i kontakt med skrufven d' (till venster), förbunden med negativa polen af batteriet Z.B. Negativ ström kan emellertid ej gå ut från batteriet Z.B, förrän nyckelns hafstång kommit i beröring med klacken; men då går denna genom nyckelns hafstång och förgrenar sig på samma sätt som nyss den positiva strömmen. Häfstången i omkastaren går då öfver till beröring med skrufven d (till höger). Till Amsterdam inkommande ström kan nu, efter det att densamma passerat galvanometern, taga väg dels öfver strömledaren « samt nyckelns hafstång och klack till häfstången och skrufven d uti avtomatiska strömledaren, hvarifrån finnes permanent ledning genom relaisen Ji till jorden, dels genom elektromagnetlindningarne på sjelfverkande strömledaren till jorden: Emedan motståndet i sistnämnde lindningar är betydligt större än motståndet uti relaisens
Fig. 239.
elektromagnetlindningar, går emellertid större delen af strömmen genom det sistnämnda instrumentet, hvars hafstång alltså vederbörligen afficieras af den inkommande strömmen. Skulle ankommande positiv ström förmå bringa häfstången i omkastaren öfver från kontakten d, bör regleringen emellertid vara sådan, att relaisens hafstång dessförinnan hunnit öfvergå i skriftläget. Träffar omkastarehäfstången kontaktskrufven d', påskyndas liniens urladdande äfven medelst batteriet på mottagningsstationen. Den del af zinkströmmen från denna stations batteri, som går genom omkastarens elektromagneter, sträfvar emellertid, likasom den del af den utifrån kommande negativa strömmen, som tager samma väg, att återföra häfstången mot kontaktskrufven d, hvarigenom väg till relaisen ånyo beredes. Fjedern till omkastarehäfstången torde ock kunna spännas så starkt, att häfstången visserligen för den till omkastaren förgrenade delen af den utgående positiva strömmen, men icke för den till samma instrument för-
Källa: Project Runeberg ·