Lärobok i telegrafi

•567

gång typhjulet, i afsedd öfverensstämmelse med de båda axlarne. En vid ändan af tryckaxeln befintlig éxcenterinrättning e (fig. 339) tjenar till att i ett visst tidsmoment lyfta upp ena, gaffelformiga ändan af en hafstång, inpå hvilken tryckrullens axel är insatt. Till följd häraf blir den öfver tryckrullen lagda pappersrimsan i nästföljande tidsmoment förd emot typhjulets antryckningspunkt. För att åsyftad samtidighet härvidlag skall kunna fullkomligt ernås, erfordras endast att korrektionsaxeln med sin vinge griper inom det rätta paret nabbar på korrektionshjulet. Men nu finnas på korrektionsbjulet endast 15 mellanrum för vingen att gripa in uti; skulle alltså endast 15 tecken kunna på nyssnämnde sätt fås tryckta? Härpå svaras, att vid en dylik ingripning hvilken som helst

Fig. 339.

tvenne bokstäfver och tvenne siffror kunna fås tryckta. Yid yttersta ändan af tryckaxeln p finnas nemligen icke blott en utan tvenne särskilda excenter-banor e,e (fig. 339); och kan, såsom framdeles skall visas, den omnämnda gaffeln ledas in på den ena eller andra af dessa banor, allt efter den olika riktningen af den ström, som för utlösningen används. Excentriciteten är förlagd olika inom dessa båda banor, nemligen på ett afstånd af 1/3 af rotationsbanans omkrets. Till följd häraf inträder en tidskilnad för tryckrullens kastande emot typhjulet, hvilken tidsskilnad är = l/3 af tryckaxelns omloppstid. Den ena eller andra af de båda bokstäfver på typhjulet, som svara emot det i fråga varande rummet mellan tvenne nabbar å korrektionshjulet, blir sålunda på rimsan aftryckt, allt eftersom förenämnde häfstångs gaffelformiga ända kommer