Lärobok i telegrafi

•568

att ledas in på och gripa omkring den ena eller den andra af de båda excenter-banorna e, e.

Såsom förut är nämndt, alternera på typhjulet bokstäfver med siffror eller skiljetecken. Typhjulet måste i förhållande till korrektionshjulet inställas något olika, allt efter som det är bokstäfver eller siffror och skiljetecken, som skola aftelegraferas. Med hänsyn härtill är vid omkretsen af korrektionshjulet anbragt en trearmad hafstång (tig. 338), vridbar omkring en mot korrektionshjulets omkrets befintlig sprint. Den mot centrum af hjulet riktade armen griper in emellan tvenne sprintar, insatta uti en från bokstafsbjulshylsan utgående arm. Förstnämnde arm vrides åt ena eller andra hållet, allt efter som det är den ena eller den andra af de båda utåt riktade ändarne n och m af den trearmade häfstången som tryckes in mot centrum, likväl ej längre än så, att dess ytterkant faller jemnt tillsammans med hjulets omkrets. Den förskjutning af typhjulet i förhållande till korrektionshjulet, som härigenom åvägabringas, svarar emot 1/60 af omkretsen. När tryckrullen träffar typhjulet, befinner sig alltså i antryck-ningspunkten en bokstaf eller en siffra, allt efter som det. är häfstångsändan m eller häfstångsändan n, som blifvit tryckt inåt. Förut veta vi, att tryckrullens inträffande i antryckningspunkten kan för hvarje omlopp af tryck- och korrek-tionsaxlarne eller för hvarje ingrepp af korrektionsaxelns vinge emellan tvenne hvarandra angränsande nabbar å korrektionsbjulet, ega rum i två särskilda tids-moment. Man har följaktligen anordnat så, att man för hvarje sådant ingrepp kan trycka hvilkendera som helst af de tvenne bokstäfver och de tvenne siffror (eller skiljetecken) som svara emot det fält å korrektionshjulet, uti hvilket ingreppet eger rum.

Den här nyss omnämnda omställning af korrektions- och typbjulen i förhållande till hvarandra kan ske antingen för hand eller ock på mekanisk-' elektrisk väg från vare sig ena eller andra stationen. De båda fält å korrektionshjulen, uti hvilka häfstångsändarne m och n sticka upp, motsvara nemligen hvar sitt af de blanka fälten å bokstafsbjulen samt följaktligen hvarsin af de blanka tangenterna i klaviaturet. Genom att anslå den ena eller den andra af dessa tangenter bringar man följaktligen vingen å korrektionsaxeln att gripa in uti det fält, i hvilket häfstångsändan skjuter fram; och en följd af denna ingripning blir äfven den, att häfstångsändan tränges mot botten af detta fält. För att vid telegraferingen öfvergå från bokstäfver till siffror eller särskilda tecken anslår man derföre den blanka tangent, som ligger inuti klaviaturet; för beredande af återgång till bokstäfver anslår man den längst till venster i klaviaturet belägna blanka tangenten.

Mellan hvarje tryckningsoperation framflyttas pappersrimsan ett steg öfver tryckrullen, så att bokstäfverna etc. bli från hvarandra vederbörligen åtskiljda. Äfven för detta ändamål är i närheten af den främre ändan af tryckaxeln p (fig. 339) anbragt en excenter e", öfver hvilken griper ena ändan af en fjeder, hvars andra ända är formad till en hake, som på vanligt sätt griper framför den ena tanden efter den andra vid omkretsen af ett echappemangshjul, hvilket sitter på samma axel som tryckrullen, till följd hvaraf denna vrides och matar