Tillbaka Read Runeberg

Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor

Originalsida 140
Originalsida 140
Originalsida 140
Originalsida 141
140–141

Sida 140

II. Folkfester

140

GATMUSIK OCH fOLKHöJE.V

rike>. På hösten samma år spelade han apans roll i den komiska pantomimen -Jocko eller apan beskyddad af magiens.

Stockholms allmänhet tyckes stundom iiafva med stort intresse sett menniskor spela apa. Många minnas ännu den tyske bal-lettmästaren Heinrich Springer, som ej blott på Djurgårdsteatern, utan äfvcn pä den kungliga scenen med stor framgång uppträdde som apa i »Kärlek och hämnd eller den amerikanska apan», melodram i 2 akter, samt »Domis död», melodram i i akt, hvilka stycken drogo till k. teatern ett stort antal skådelystna i början af 1838, och det första af dem lär hafva gifvit en inkomst af 33,351 rdr. Elfva år senare spelade en annan tysk också apa på kungl. teatern, nämligen den komiske pantomim-dansören Klischnig, som uppträdde i »Trollkarlen eller apan och fästmannen» samt i »Jocko eller den brasilianska apan». Smaken hade dock, tyckes det, något ändrat sig, ty det först nämda stycket gick ej mer än fyra gånger, och det andra endast två.

Verkliga apor hafva naturligtvis ofta förevisats och täflat med de falska. Vi veta dock icke, att någon af dem någonsin gjort sig ett namn. Det hafva hundar deremot gjort. För femtio år sedan visades t. ex. en pudelhund som hette Munito och som väckte mycket uppseende för sitt stora förstånd och sin exempellösa skicklighet. Han skall till och med hafva »surprenerat» sin egen husbonde och lärmästare, signor Castelli d'Orina. Munito insjuknade under sommaren 1830, och allmänheten visade mycken oro för sjukdomens utgång, men lyckligtvis vardt den märkvärdige pudeln åter frisk och uppträdde snart igen, då tillsammans med sin son, ■ äfven en pudelhund», heter det i annonserna. Förevisningsstället var värdshuset Tawern i guldsmeden Sandbecks egendom Sofieberg vid Djurgårdsslätten. Man gaf två föreställningar hvaije eftermiddag, en kl. 5 och en kl. 7. Första platsen kostade 24 sk., den andra 16 sk. banko.

Lejon och andra vilda djur fördes äfven någon gång i äldre tider till Stockholm, mest dock såsom skänker till någon kunglig person, men äfven i sä fall förevisades djuren vanligtvis för allmänheten. Ar 1647 fick drottning Kristina ett lejon i gåfva från hertig Jakob af Kurland. Året näst efter hitfördes ett dylikt djur som Kö-nigsmarck tagit i Prag. År 1731 fick Fredrik den förste till skänks af deyen i Alger tvä lejon, tre tigrar, en vildkatt och — en frigif ven slaf. Sedan djuren någon tid här visats, skänktes de till August den andre i Polen. De lejon som hitsändes under Kristinas tid förevisades på Slottsbacken, ungefär der obelisken nu står. Platsen kallades också Lejonkulan, hvilket namn öfvergick till nya Bollhuset

Källa: Project Runeberg ·